Hä va Naashand hä! ( på tärjärsvänsk)
Elder tå Skakorkäpp-Maj sprang ondan skolappa siin allt ti Ameerika.
-Ha dy höört et Knöus-Matt er mä bruudä ti stan idah ? sa Bryti-Bigg åt piigo siin Skakorkäpp-Maj ein vårkväld, tå ho kom inpingland mä mjölkämbari å kalvstjulo från föusi.
-Nä-ä, sa Maj. Väm har a mää si?
-Hjilpandis. Veit dy int hä helder? HalvollAnna-Kaj haar a määsi.
-Hä va Naashand hä, Sko Knöus-Matt djild hännar?
-Söis er i ny bara. Mä tvätt fort åv di tjicksmörjo å lunt åv ti Knöusn, så fåår dy sii hor i gaar til tå ti riik byri slå pyssjona siin ihoop.
Maj too råådi för goo å sprang ti sjöstrandä åsta tvätt si. Saan foor o i lofti å droo sondas kläänindjä åpåå si. Pjeeksona var int rikti heil. Lappa pingla jär å tär. Maj var rikti bekymra för tömte pjeeksonas hängo lappa. Män ho droo döm åpåå äntå. Ho dsissa fol et hä sko int vaal na viidare dansasi i kväld för einfati in piigflikko, som foor å skåda tå ti riik tårnera.
Tå Maj var fäädi påklääd, knöip o si i ansiktä så ho sko vaal ryöbruuso å grann. Ti ha hä sorts sminkasi ha tiidn. Saan stjörta ho opp hati grann varprundikjoln sän och kipsa åv mot Knöusn.
Ti aader ungdoomi ha firi langosaan, så ho fi noo ha brååt. To ho kom ti Buusas lindo, tä di bruka si spöötsi ha tiidn, ha ho rej låckvååt ävädeiln å så tröitto var o så ho rikti djäärn sko ha flaiska si åsta siti breivä veiji, mätå mä sama höört o tokorooli smakkasi tii moot ti stor talla vi mosaliidä, tä di förr i väädä ha hengd in ryiss. Om i förr ha viri brååt i Majas kläädä, så vaalt i ny än brååttari. Ho sprang så i knaka i ä, å ju meir o sprang tes meir smakka i. (Hä va skolappa hännas som smackka tå di flaiska i veiji, mä hä visst int Maj å tärmän sprang ho )
Tå ho kom fram ti Knöusn var leikdansn i gang på föusgåln. Ho stoo å skåda åpåå ein stånd, män mä hä sama ropa ein pojknyrvil från rindji:
-Va staar dy tär Maj å veglar, kom in å firr mä oss.
Maj to råådi förgodo å kneiid åv i rindji. Å ho bööva int na läng gaa i hati stöör rindji fön hoslapp in i hati mindär. Mät ii sko int o ha booda gaa. För mä sama ho byrja firr mä pari sett så skreik allihoopa til rikti som di sko ha viri göulo. Ti skreik å klappa i händrä å pikka åpåå Maj,som ny stoo eismän i rindji och stjämst, fast ho int visst fö vah ho stjämst. Ti sist kom in flikko å droo bort ännar ur rindji å viisa. Jaa, ja veit int om an ska kuna seijsöis som i var, mä flikko viisa et tär bakåpåå syynst ein par tyym åv .. ävändeilssteinfotn.
Mä Maj saa bara.
-Hä va Naashand hä. Å så sprang ho heim ti Brytjos. Mä ho foor fram Velkmosa så ho sko slipp hati Pikvisback-tontn.
Hä va mitt i nattä,to ho kom heim ti Brytjos. Ho kneid åv opp ti lofti å kläädd oåv si varinda plagg. Å tå såå ho hor allt hengd ihoop. För ävädeilssteinfotn va ti hölftä löösräpa. Hä djit gaa tå ho sprang ondan hati Pikvisbacktontn. Tä fik ho ny för syndä siin: ho va så hyögfäädi i vintras tå ho syöma hati ävädeiln, så ho int djilda Biggas kårantråån. Så gaar i mang gang tå a vil vara fiin jär i väädä.
Ny too Maj fram hamphehlo å byrja snoo åt si kårantråån. H veti ju all hor hä gaar ti snoo kårantrååån: Ha halderi hampo mä vänstärhanda, spottar i hyögär handä å snoor åpåå hyögär lååri. Söis djo Maj å hä vaalt stedo.
Saan syöma ho ävädeiln sän. Å int bööva ho meir stjäms för hyögfäädä siin. Int jär i landi åtminstoni. För viko täret foor Maj ti Ameerika. Ho kund jo int byri vara jär i landi saan i händ hännar toko, som i händ vi Knöusn. Mä sko Skakorkäpp-Maj ha veta, et hä va skolappa hännas som rååd för altihoopa, för Pikvisback-tontn, för springasi, för ävädeilsfeili, ja, tå sko ho no sääkert ha sakt:
-Hä va Naashand hä
Den lille ( signatur för chefredaktör Joel Granvik)