Vit, imponerande, byggd i sten och lite oåtkomlig bakom den höga
grinden står Malmska gården, i den del av staden som av Topelius karaktäriserades som
"ett litet Helsingfors".
Det var efter att Jakobstad brann år 1835 som Peter Malm, landets störste skeppsredare
vid den här tiden, anlitade en arkitekt från självaste huvudstaden.
Familjen behövde ett nytt ståndsmässigt hem, och hans företag behövde ett nytt
kontor. Men bara två generationer av släkten Malm kom att bo och verka här. Yngre sonen
Otto August tog över istället för den äldste sonen, som var döv och därför
svårligen kunde sköta handel och sjöfart. Men Otto var en värdig efterträdare till
fadern. Han vilade inte på gamla lagrar utan hade näsa för vart vindarna blåste. Han
vidgade verksamheten till bland annat tobaks- och sågindustrin och undgick på så sätt
problem när segelfartygens era var över.
På kontoret i gården var det mycket spring. Hit kom folk för att söka hyra på
fartygen, hit kom bönderna för att sälja stockar och här fick bekymrade mödrar och
hustrur höra nyheter.
Trots all liv och rörelse var Otto på sätt och vis en ensam man. Hans hustru Maria
Lovisa drunknade i samband med en fartygsolycka, omkring ett år efter att de gift sig.
Otto gifte aldrig om sig och eftersom han inte hade några arvingar så donerade han stora
summor till staden.
I Jakobstad är Otto August ständigt närvarande, ännu i våra dagar, tänk bara på
Malmska sjukhuset och så naturligtvis Malmska gården – där Jakobstads museum idag
huserar.
<Tillbaka>
