Inget undantagslov för att minska skrattmåsstammen i Terjärv.
 
 
Terjärv Jaktförenings ansökan om undantagslov för att minska den stora
skrattmåsstammen i Terjärv har förkastats.
 
- Grunderna för beviljade av undantagstillstånd enligt fågeIdirekiivet finns inte, anser västra Finlands miljöcentral.
Miljöcentralen anser att sökanden inte i tillräckligt stor utsträckning har prövat andra åtgärder for att minska skadorna som skrattmåsarna orsakar i Terjärv, som till exempel att försvåra tillgången på föda genom att förbättra hygienen på pälsfartmerna Miljöcentralen anser att ansökan inte innehåller grunderna för beviljande av undantag i enlighet med fågeldirektivets artikel 9.
- Det finns eventuellt en annan tillfredsställande 1ösning för att minska skadorna som skrattmåsarna orsikar, sägs det i beslutet.
Det kan inte heller påvisas att skrattmåsarna orsakar olägenheter för folkhälsan eller för annan säkerhet och inte heller skada för fiskevattnen och vattendragen. Det är inte heller nödvändigt att bevilja undantag för aft skydda floran och faunan.
Beslutet kan överklagas till Vasa förvaltningsdomstol

Inte allvarlig skada

I mijöcentralens motivering konstateras att skrattmåsen har förekommit i Terjärv åtminstone sedan år 1954. I dag häckar enligt uppskattning 11 000-15 000 par i Terjärv, vilket är nästan 20 procent av den totala stammen i Finland. Skrattmåskolonierna är ställvis mycket stora, eftersom det finns gynnsamma häckningsområden för skrattmås i Terjärv. Dessutom inverkar också den lätta tillgången till föda, t.ex. på åkrarna och på pälsfarmerna, på massaförekomsten av skratttmås.
- Trots den stora skrattmåskolonin kan belastningso1ägenheterna som fåglarnas avföring medför dock inte anses vara en sådan allvarlig skada som avses i lagen.
I näringskedjan har stora fågelkolonier kontakt med alla andra organismer. Växterna drar nytta av gödseleffekten och fåglarnas avföring duger för fisk och andra vattendjur. Arterna anpassar sig till det snabba näringskretsloppet.
Avvikelse från bestämmelserna om fridlysning av djurarter är enligt fågeldirektivets artikel 9 möjligt endast om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning, framhåller miljöcentralen i sitt beslut.
- Vi har inte fått någon förståelse för vår situation och de problem det handlar om.
Vi är oerhört besvikna, säger Terjärv jaktförenings ordförande Harry Grankvist.
 
Av helt samma åsikt är också fiskelagets ordförande Tom Kolam.
- Vi måste sätta oss ned och diskutera vad vi kan göra, men det är klart att vi inte den här sommaren kommer att kunna göra något
Grankvist har sedan det negativa beslutet kom delat ut det till många personer som engagerat sig i frågan och aila är lika irriterade.
- Man säger att måsproblemet inte uppfyller kraven för att man kunde göra något och dessutom kommer man med antydningar att det är självförvållat genom farniningen och jordbruket.
- Det ir totalt åt skogen.
Grankvist säger att han är rädd för att någon kan ta till hemgjorda metoder, men det kommer i alla fall inte jaktföreningen att understöda.
- Vår uppgift är inte att bryta mot lagen, men vi skall fortsätta vårt arbete för att få en ändring till stånd.

Faktura som bonus

Det Grankvist och alla han pratat med inte fattar är att en så enkel åtgärd som att sticka hål på äggen inte kunde godkännas.
- Och när man till råga på allt får en räkning på 8o euro för utskriften på beslutet blir man ju rasande, dundrar Grankvist
Grankvist frågar sig om man anser att allt som är norrom Heisingfors får vara hursom helst.
- Har vi faktiskt förorsakat allt som finns i naturen trots att det mängdmässigt kan vara onormalt.
-Vi är inte ute efter att få jaga måsar.
- Vi ser att måsarna förstör en massa som vi vill bevara. För oss handlar det om naturen i balans. Ett litet hopp ställer man ännu till att chefen på Finlands miljöcentral Matti Osara på sommaren lovat komma för att bekanta sig med problemet.
- Kanske vi då kan komma framåt, kanske.
 
Öronproppar
 
Jan Sandvik bor bara ett par hundra meter från en av kolonierna i Sandviksjön. Också han är besviken. Det verkar som om miljöcentraiens folk bara skulle tänka på fåglarna. Vi människor är inte värda ett skvatt, säger Sandvik.
För honom är problemet i allra högsta grad akut under tiden från april till augusti. Då sover han med öronproppar för att inte störas av det eviga skränandet. Att höra någon annan fågelsång får man glömma helt säger Jan Sandvik.
Dessutom påminner han om att hälsovårdsinspektören på sommaren rekommenderade att sjön inte skulle användas för att bada i.
- Det säger väl. någonting om att den mängd måsskit som finns i sjön är stor och att den har en inverkan på vattenkvaliteten.
- Dessutom får vi vid vissa vindar stå ut med en otrolig stank som är ytterst obehaglig.

Öb. 5 april 07                    <<<