Skrattmåsen har tystnat - för tillfället

Måsproblemet har blivit värre de senaste åren, säger Boris Långbacka och visar var måskolonin finns.

- Då något är fredat av EU är det som med korna i Indien, man får inte röra dem, säger Harry Grankvist.

Han är ordförande för jaktföreningen i Terjärv och trots att måsproblemet för tillfället är ur världen är han besviken.
- Fåglarna verkar nämligen vara viktigare än folks hälsa.
Måsproblemet i Terjärv började för flera år sedan men åtgärdades nyligen genom att de igenväxta sjöarna rensades. Därefter flyttade måskolonin och för första gången på femton år hörs fågelsång vid Sandvikssjön.
Boris Långbacka har bott vid Tvärasjön i närmare 70 år och har upplevt måsproblemet på nära håll. Fåglarna flyger ofta över huset och landar på hans åker.
- För varje år blir det fler och fler måsar, säger han.
Som mest häckade närmare 10000 par kring sjöarna i Terjärv. Mest utsatta var Heimsjön, Tvärasjön och Sandvikssjön.
Sjöarna är populära häckningsplatser därför att de är grunda och har varit igenväxta, vilket gjort dem till perfekta boplatser för fåglarna.
- Måsarna fordrar en skyddad tillvaro. De vill inte vara direkt vid stranden för där finns många faror, säger Tom Kolam, ordförande för Terjärv fiskelag.
Problemet blev snart övermäktigt. Skrattmåsarna orsakade massiv belastning på miljön och människornas nerver.
- De förde ett otroligt oljud, och smutsade ner.
- Det luktade starkt av ammoniak kring kolonin, så det är en otrolig belastning på miljön, säger Harry Grankvist.
- Vår dotter kunde inte simma överhuvudtaget i fjol. Hon fick allergiska utslag av vattnet. Det får hon i och för sig ännu, men det är bättre i år, säger Terjärvbon Tom Lindh.
I ett utlåtande från social- och hälsovårdsnämnden sades det att ljudnivån från skrattmåskolonierna överskred riktvärdena för buller och att vattnet förorenades, så till den grad att badförbud ibland utlystes. Det bestämdes att något måste göras och därför skulle sjöarna rensas på vegetation.
- Projektet har varit i gång sedan 2006. Vid Heimsjön använde vi grävmaskin 2007 och hösten 2008 tog vi Sandvikssjön. Där använde vi ett vajersystem som drog loss växtlighet, säger Kolam.
Eftersom bottnen inte rördes kallas det inte muddring. Däremot fick projektet omedelbart avsedd effekt.
- Det verkar som om måsarna ogillade att vi rensade bort växtligheten. De försvann från Heimsjön och Sandvikssjön. Vid Tvärasjön finns problemet kvar, säger Grankvist.
- Projektet har lyckats till nästan hundra procent. Vi har inte haft måsproblem vid Heimsjön i sommar, alla som vi talat med är nöjda, säger Kolam.
- Jag är inte för att skjuta måsarna. Jag är en naturvän. Men muddring är bra, för det sprider ju ut måskolonin, säger Långbacka.
- Egentligen är det bra också för fåglarna. Samlas de alla på ett ställe dör hela kolonin om de drabbas av sjukdomar, säger Kolam.
Harry Grankvist är däremot kritisk. Att skrattmåsen är fridlyst har orsakat problem ända sedan projektet drog i gång.
- Social- och hälsovårdsministeriet anser att något måste göras, men ändå fick vi avslag från Högsta förvaltningsdomstolen.
Planerade åtgärder var bland annat att punktera äggen, störa häckningen eller skjuta dem. Det tilläts däremot inte.
- Vi fick tillstånd av Västra Finlands miljöcentral att ta bort växtligheten, och nu har Finlands naturskyddsförbund besvärat sig mot beslutet.
Varför?
- De tyckte det var fel att göra ingrepp i sjön. Jag förstår inte varför. Det är inte naturligt att sjöar växer igen, för det är ju vi människor som orsakar det, säger Grankvist.
- Jag har som hobby att måla tavlor. Som tio-tolvåring målade jag lador som speglade sig i vattnet här vid sjön, och nu är den helt igenväxt, säger Långbacka.
Han tror det beror på måsarnas avföring.
- När måsarna kom kom växtligheten. Det är vad jag tror.
Sommaren har varit lugn i Terjärv. Skrattmåsarna har flyttat och endast ett tjugotal par finns kvar. De stör däremot inte och därför planeras inga vidare åtgärder.
- Det är bra att de fick bort måsarna. Vi har sommarstuga vid Heimsjön och vattnet är betydligt bättre, säger Robert Byskata.
Hur ser det ut i framtiden?
- Vi följer med hur det utvecklas. Håller vi bara koll på växtligheten bosätter de sig inte här igen inom den närmsta framtiden, säger Kolam.
3 Tyck till på ot.fi Var det rätt att rensa sjöarna? Är det lugnare då måsarna är borta?