Urvalet för undersökningen var 1 500 slumpmässigt
utvalda 18 år fyllda Kronobybor av de 5 000 som hör till ålderskategorin i
kommunen. Hela 971 svar kom in vilket betyder att svarsprocenten blev 65, något som
tillfredsställer både kommunens representanter och forskaren Kjell Herberts vid
Åbo Akademi i Vasa. Frågorna ställdes både på svenska och finska.
Enligt forskaren Kjell Herberts som gjort undersökningen är boningsorten det som i
hög grad avgör hur man svarat.
– För Nedervetilborna är det klart att man föredrar Karlebynejden medan en
nästan lika stor andel av Kronobyborna riktar sig till Jakobstad. Terjärv finns
mittemellan de två övriga kommundelarna i fråga om preferenserna, säger Kjell
Herberts.
– När språkfrågan kom fram handlade det oftast om en argumentering för
Jakobstadsnejden.
Herberts säger att det inte finns några skillnader mellan kön eller ålder i fråga
om inriktningen. Nedervetil har en linje, Kronoby en annan och Terjärv en tredje. Det är
mera en skillnad mellan var man bor
Samarbetsriktning
På frågan om samarbetsriktning svarar 92 procent av Nedervetilborna att de föredrar
Karlebynejden mot 46 procent i Kronoby och 66 i Terjärv. Av Kronobysvaren går 39 procent
till förmån för Jakobstadsregionen medan 20 procent av Terjärvsvaren och bara fyra
procent av svaren i Nedervetil är för Jakobstad. Totalt är procenten för
Karlebyregionen 64.
I en något provokativ fråga om en eventuell, men i detta fall helt hypotetisk
sammanslagning med en annan kommun var svaren mycket liknande. Kronobyborna starkast för
Jakobstadsregionen, Nedervetilborna mycket starkt för Karleby och Terjärvborna igen mitt
emellan.
En eventuell delning av kommunen förespråkas i Nedervetil av en knapp majoritet,
medan bara 20 procent av både Kronoby- och Terjärvsvaren är för detta. I stället
säger 46 procent av svaren från Terjärv nej till en delning och i Kronoby är andelen
nej-svar 44 procent.
Slutsatser
Forskaren Kjell Herberts säger att han fått många raka och rejäla kommentarer som
stärker den bild han fått av de egentliga enkätsvaren. Han slutsatser är att Kronoby i
framtiden bör samarbeta åt både Karlebyhållet och Jakobstadshållet. Ändå sade han
också att det inte kan vara lätt att vara politiker med så olika viljor bland
befolkningen.
– Själv är jag nu mera konfunderad, men på en högre nivå, sade Herberts.
Han säger att det blir viktigt att med den kommande kommunreformen ge kommuner som
Kronoby en möjlighet att välja både-och. Antingen-eller är inget alternativ utan man
skall få söka service på båda hållen.
– Man skall kunna plocka russinen ur kakan på vardera hållet, säger
Herberts.
I alla fall är det så kommuninvånarna resonerar.
– Det som är uppenbart är att frågorna i enkäten engagerat
kommuninvånarna och de många kommentarerna ger en bild av att språkgränserna inte
heller finns i människornas kulturella vardag. Språkgränserna är administrativa, men
invånarna är vana att använda både finska och svenska i sin vardag, utan problem.
Enligt enkäten är också de finskspråkiga kommuninvånarna mycket tillfreds med den
service de kan få på sitt modersmål.
Också för kommunen är resultaten rätt långt väntade säger kommunstyrelsens
ordförande Bernt Storbacka.
– Svaren ger oss en klar fingervisning om hur vi skall agera. Detta trots att
till exempel frågorna om sjukvården uppenbarligen har misstolkats av en del som svarat.
Man har blandat ihop specialsjukvården med primärvården och hälsocentralerna vilket
ger ett något missvisande svar, sade Storbacka.
Han säger också att språket definitivt är en viktig fråga som måste beaktas i
alla diskussioner och beslut.