Stig Sandvik är född vid Sandviksjön i Terjärv. Han
besväras hela sommaren av skrattmåsarnas skrän och skit.
– Nu är inte den värsta tiden inne ännu. Den kommer i juni och juli då
ungarna föds och måsarna finns överallt på stränder och bryggor. Nackhåret är i
vädret hela sommaren då man irriterar sig på det oljud som måsarna för. Det är ett
evinnerligt skrikande, säger Sandvik.
Själv badar han inte i Sandviksjön, eftersom han kan simma vid villan som finns på
annan ort, men det finns barn som gärna tar sig ett dopp.
– Det är inte speciellt trevligt att simma här med den dyngstank som
måsarnas avföring för med sig. Vattnet är som trögflytande olja med alla alger och
skit, säger Sandvik.
I Sandviksjön finns mycket fisk. Gädda och brax men inga ädelfiskar.
– Ingen vill längre fiska här eftersom måsarna gör att vattnet och
därmed också fiskarna blir helt oaptitliga. Vattnet är fullt med alger. Det är fel
beräknat om man tror att måsbeståndet inte påverkar sjön, säger Sandvik.
Sandvik kan inte tro att skrattmåsen skulle vara utrotningshotad.
– Det är fel att en fågelstam ska vara viktigare än ortsbefolkningen,
säger han.
Sandviksjön är en utbuktning av Kronoby å. Vattnet i Sandviksjön påverkar även
vattnet i Kronoby å.
Inga rovdjur
Skrattmåsarna häckar på tuvor ute i vattnet. Där kommer inga rovdjur åt dem och de
kan känna sig trygga. Mat hittar de på åkrarna i närheten.
– Det brukar finnas hundratals skrattmåsar på åkern efter att det harvats,
säger Sandvik.
Han föreslår att skrattmåsstammen reduceras på laglig väg genom att muddra bort
tuvorna där skrattmåsarna häckar.
Ett annat alternativ är att sticka hål i skrattmåsens ägg.
– Att sticka hål i de ägg som skrattmåsen lägger ger ingen effekt på
kort sikt. För att få någon effekt måste man hålla på i flera år, säger Matti
Osara.
Osara föreslår att ortsborna ska försöka sätta ut fågelattrapper på vatten för
att skrämma bort fåglarna.
– Det är inte olagligt att försöka med små knep så att man kunde
skrämma bort fåglarna. säger Osara.
Terjärv jaktförening och Terjärv fiskelag har besvärat sig till Vasa
förvaltningsdomstol över miljöcentralens avslag på anhållan om att decimera
måsstammen. Miljöcentralen ska ge ett nytt utlåtande om måsstammen i Terjärv.
– Nu står vårt hopp till miljöcentralen och miljöministeriet om att få
hjälp med måsbeståndet, säger Nils-Anders Granvik.
Algerna växer
Jaktföreningens ordförande Harry Grankvist känner sig hoppfull inför resultatet av
besöket från miljöministeriet och miljöcentralen.
– Det känns som om vi fått mera förståelse för vårt problem.
Åtminstone kunde vi konstatera att algen som växer i sjön är av det köttätande
slaget, säger Grankvist.
Grankvist skulle gärna se att miljöcentralen skulle ge ut en mellanrapport om läget
innan beslutet, som utlovats om ett år, tas.
– Det skulle göra att vi kunde känna oss lugnare, säger Grankvist. I juli
räknar man med att det kan finnas över 30 000 skrattmåsar i Terjärv. Men redan nu
utgör fåglarna ett stort problem för dem som bor bredvid Heimsjön, Sandviksjön och
Tvärasjön.
– Skrattmåsarna är för många. Vi måste prioritera människors hälsa och
välbefinnande, säger Granvik.
Harri Hongell tycker att det är knepigt att veta var dra gränsen för när en
population vuxit sig så stor att den kan betraktas som störande för människan.
– Jag kan inte dra någon gräns, säger Hongell.