I
stearinljusets sken
Varje
morgon du sitter framför mig
med din tidning och din kaffetår
på samma plats som jag vant mig att se dig
lika självklart fast år lagts till år
Visst kan
jag se att du ändrats med åren
tidens tand har nog satt sina spår
likt konvaljen som blommar
om våren
vissnar vi när mot hösten vi går
Varje dag möter jag en i sänder
jag är tacksam för allt som vi
har
vad än oss båda i framtiden händer
lever kärleken vår ändå kvar
Om belysningen dämpas en smula
och på bordet vi tänder ett ljus
är vi ej längre så gamla och fula
vi kan än ana vårvindens sus
Din
kind känns len när jag varsamt den smeker
dina ögon har ännu sin glans
jag riktigt känner hur livslusten leker
och
att kärleken än har en chans
Varje dag möter jag en i sänder
jag är tacksam för allt som vi har
vad än oss båda i framtiden händer
lever kärleken vår ändå kvar
Än kan vi sväva så sirligt i valsen
och ibland kan vi dansa en bugg
när jag känner din arm ömt om halsen
tynger åren oss inte ett dugg
Fast ungdomstiden har blivit ett minne
lever kärleken ännu som förr
hjärtat klappar ännu längst där inne
om vi blott vågar öppna dess dörr
Varje dag möter jag en i sänder
jag är tacksam för allt som vi har
vad än oss båda i framtiden händer
lever kärleken vår ändå kvar
Gösta
den 6 februari 2005
|