Åskmoln vid min horisont

Naturens krafter är hårda ibland   
När stormer drar över hav, över land  
förstör den stundom allt på sin färd   
vägar, broar vårt hem och vår härd  

Då värmeböljan och en lågtrycksfront
har stämt möte vid vår horisont
och Tor har hammaren i högsta hugg
är människans krafter ej värt ett dugg

När stormen äntligen dragit sin kos
och den har  sparat min enda ros
Vägen till hembyn finns ännu kvar,
bron över älven är där den var

Då fylls mitt hjärta av stor tacksamhet
över ödet och fast jag ej vet
vem som hållit min hand i sin hand
tror jag att någon hjälper ibland

Jag är så lycklig just nu och just här
varje prövning mej någonting lär
Fastän solen ej skiner i dag
kommer den säkert fram om ett tag

Gösta Björkgren den 28 juli 2007