|
En
vissnad blomma
I blomrabatten stod en
gång
en blomma fin och spröd
Hon njöt av sol och fågelsång
och allt som livet bjöd
Men
hennes plats blev snart för trång
hon knappt nån näring fick
De blommor som förut en gång
gett stöd, gav nu blott stick
Din blomningstid blev alltför kort
den blott en aning var
fastän din stjälke vissnat bort
är doften ändå kvar
Och mitt i saknaden finns hopp
att blomman än en gång
skall växa upp och gå i knopp
i landet fullt av sång
Gösta Björkgren den 26.11.2008 |