Med fan i båten

Det händer nog för var och en
att man i oförstånd ibland
gör någonting man ångrar sen i efterhand
Mörka moln vid himlens rand
skymmer solens varma sken
Man fångas plötsligt av en hård och iskall hand

Har man fått fan med i sin båt
då får man ro honom i land
ty då hjälper varken klagan eller gråt
Om man så här i efterhand
ödmjukt viskar ett förlåt
känns det inte fullt så långt till närmsta strand

Visst går min sång ibland i moll
när allt jag gör går mej emot
då när jag känner att jag saknar full kontroll
När åskans muller hörs på håll
och regnet färgats svart av sot
då hjälper inte ens ett blommigt parasoll

Mitt liv är inte alltid dans
uppå en vårlik rosenbädd
fast jag lever som om motgång aldrig fanns
Men om jag tar min nästa chans
och inte är det minsta rädd
då hoppas jag och tror att allt blir i balans

Har man fått fan med i sin båt
då får man ro honom i land
ty då hjälper varken klagan eller gråt
Om man så här i efterhand
ödmjukt viskar ett förlåt
känns det inte fullt så långt till närmsta strand

Gösta Björkgren den 10 september 2007