Den sista tiden jag ofta tänkt
vem äger lyckan, vem har den skänkt
och vem har sagt att just jag skall den ha
och att vi två skall få ha det så bra

Är lyckan något vi ärva fått
av våra fäder som hädan gått
deras liv var fullt av sorger och slit
bland lyckans lott drog de oftast en nit

Så enkelt kan det ändå ej vara
att vi måste lyckan vår spara
nej jag tror om man dela den vill
då räcker den bäst åt oss alla till

Så därför hoppas och tror jag på
lyckan räcker åt barnen också
vi lever som förr, vad kan vi göra
och låter ej något lyckan vår störa