Historik över grevinnan Ebba Brahe

Ebba Brahe föddes den 16 mars 1596. Hon var enda dotter till greve Magnus Brahe och hans hustru Brita Leijonhufud. När Ebba var 16 år gammal dog hennes mor. Modern Brita var god vän med Karl IX:s andra gemål, drottning Kristina, och hon bad därför på sin dödsbädd drottning Kristina att ta hand om Ebba.

Drottning Kristinas son Gustaf II Adolf  fattade tycke för den unga Ebba och ville gärna gifta sig med henne. Emellertid var hans mor av annan åsikt och efter flera år av möten och brevväxling, var de unga tu tvungna att ge upp sina planer på äktenskap.

På midsommardagen 1618 gifte sig Ebba Brahe med fältherren Jacob de la Gardie. Paret bodde sedan många år i Estland, där Jacob de la Gardie var guvernör. Först år 1628 flyttade de åter till Stockholm.

Familjen lät bygga ett ståtligt palats "Makalösa" i Stockholm, eftersom det var ont om goda bostäder. Dessutom gjordes nybyggnationer och förstoringar på många andra gods, som familjen ägde. Bl.a. kan nämnas godsen Leckö, Ekholmen, Arnö, Sundholmen, Jakobsdal, Runsa och Axholmen.

Ebba Brahe var ytterligt svag för allt nytt, smakfullt och fint både då det gällde kläder, mat och möbler. Hon följde noga med vad som hände inom modevärlden i Paris och så småningom hade hon skaffat sig en ståtlig garderob och en samling präktiga smycken. Hon köpte också dyrbara konstsaker av bärnsten, elfenben och framför allt silver. På slotten fanns tapeter av gyllen- och silverläder, dyrbart snidade möbler, speglar och tavlor.

Genom sin kärlek till allt som var vackert kan Ebba Brahe med skäl räknas till dem, som liksom hennes son Magnus Gabriel, bidragit till att införa konsten och konstslöjden i den karga Norden.

Emellertid kostade alla dessa utsvävningar enorma summor och Ebba Brahe köpte ofta mer än hon hade råd till och därför råkade hon ibland i ekonomiskt trångmål, trots de stora summor hon förfogade över. Det fordrades inte heller obetydliga medel, för att med tillbörlig ståt inreda alla de slott, som fältherren och hans grevinna ägde. Själva slotten var nämligen stora och många till antalet och det var onekligen en enorm lyx, de omgav sig med.

Jakob de la Gardie hade en tjänstepersonal, som närmade sig ett hundratal. Det var en fullständig hovstat med hovmästare, skattmästare, uppvaktare, livknektar, skomakare o.s.v. För Ebba Brahe var maten vid gästabuden synnerligen viktig och därför anställde hon skickliga franska kockar.

Ebba Brahe var också mycket intresserad av trädgårdsskötsel. Vid flera av godsen fanns präktiga trädgårdsanläggningar och hon skaffade sig duktiga trädgårdsmästare att sköta och vidareutveckla trädgårdarna.

Redan år 1619 fick Ebba Brahe sitt första barn och med åren hann hon få hela 14 barn, 7 söner och 7 döttrar. Av dessa dog 3 gossar och 4 flickor vid späd ålder. Dessutom dog en son i krig. Hennes favoritson var Magnus Gabriel, som hon på alla sätt stödde och uppmuntrade.

I slutet av 1641 blev Jacob de la Gardie svårt sjuk. Han fick starr på bägge ögonen och miste nästan helt sin syn. Hans krafter avtog år från år och han avled den 12 augusti 1652. Som anstod en så högt uppsatt man, ordnade Ebba Brahe en mycket ståtlig och påkostad begravning åt sin make.

Jacob de la Gardie hade redan tidigare fått Pedersöre socken i förläning. År 1652 fick han av drottning Kristina bekräftelse på förläningen och då fick den också en betydligt större betydelse, eftersom drottningen uttryckte sin önskan att det i socknen skulle grundas en stad. Tyvärr hann Jacob de la Gardie avlida innan han hann tillmötesgå drottningens önskemål. Emellertid förverkligade fru Ebba Brahe planerna och den 27 oktober 1652 utfärdade hon stadens fundationsbrev.

Den nya staden skulle sålunda erhålla sitt namn efter Jacob de la Gardie och kallas Jakobstad. Egendomligt nog antog de finska inbyggarna i socknen inte någon översättning av detta namn utan kallade fortfarande staden med socknens namn Pietarsaari, vilket än i dag är stadens finska namn.

Efter makens död var Ebba Brahe tvungen att på egen hand sköta alla familjens gods, vilket var en mycket krävande uppgift. Det uppdagades att Jacob de la Gardie efterlämnade betydande skulder och därför var hon tvungen att sälja ett av godsen. För att öka sina inkomster bedrev hon bl.a. järnhantering. Till godset Axholm hörde nämligen både gruvor och bruk.

Nästan ända till sin död kunde fru Ebba ägna sig åt det praktiska arbetet. Hon var omgiven av sina barn och barnbarn, vilka alla ägnade henne kärlek och omvårdnad. På hösten 1673 avtog hennes krafter och den 5 januari 1674 avled hon lugnt och stilla i Stockholm vid en ålder av 78 år.

                                                                                               Sidan grundad 15.02.2006