Bästa BIODLARE

Informationen till Er kunde ju vara mera kontinuerlig och inte som nu i en hel hög när den väl kommer. Men som Ni kanske märker i det följande finns ju även en massa annat som kräver tid och uppmärksamhet. Ett nytt biår håller ju på att randas med allt vad detta innebär av planering, frågor och funderingar och den gångna säsongen kommer vi väl att få minnas som en av de sämsta under flera årtionden. I det följande något om aktuella händelser och saker.

Höstmötet

Den 25.10.98 hölls ordinarie höstmöte på City Cafe i Vörå varvid även 1999-års styrelse och ordförande tillsattes, till ordförande återvaldes Gustav Lundström och vid styrelsens sammanträde den 20 januari 1999 fördelades övriga poster i styrelsen. Sålunda har 1999-års styrelse följande sammansättning.

Ordförande Gustav Lundström

Viceordförande Anders Nyman

Sekreterare Christian Storm

Kassaförvaltare Håkan Wikström

Medlem Guy Norrbygård

Suppleant Dorothea Stenros

Suppleant Eva-Stina Krooks

Höstmötet återvalde även Tomas Regnell och Ulla-Maj Hagvik till att revidera föreningens räkenskaper för år 1999.

Årsmötet

Föreningens håller sitt ordinarie årsmöte söndagen den 28 mars klockan 13.00 på restaurang Havsfågeln invid Replot bro, se kallelse och föredragningslista på vidstående sida. De flesta har väl vid det här laget bekantat sig med bron, om inte finns nu orsak att besöka platsen. Boka in dagen i Din almanacka just nu förrän Du läser vidare. Verksamhetsberättelse och kassarapport finns på sista sidan. Vi hoppas på en god uppslutning.

Sjukdomar och kvalster

Enligt obekräftad hörsägen misstänker man förekomst av varroakvalster i Storkyrodistriktet, om uppgifterna är riktiga eller bara misstanken därom gör att vi nu på allvar bör hålla ögonen öppna i arbetet med våra egna bisamhällen. Det finns information om tillvägagångssätt och metoder för att upptäcka varroa, ta gärna del av dessa.

Även en annan aspekt eller omständighet gör att vi kan ha varroa i våra bisamhällen. Under de senaste veckorna har jag fått bekräftat det som jag sedan länge misstänkt, nämligen det faktum att följebina inte bytes ut i de drottningförsändelser som bl.a. sker genom Honungskoncernen. Enligt de muntliga uppgifter jag fått har man ansett att sedan varroan blev s.a.s. allmän i Finland ( Svenska Österbotten räknas tydligen inte ) har behovet av en i det närmaste 100 % kontroll inte ansetts nödvändig, man har därför förlitat sig på inlägg av Apistanremsor för att minska risken för spridning av varroa.

Nu importeras ju merparten av drottningarna från Italien och därifrån kommer nu rapporter om varroastammar vilka är resistenta mot apistan, liknande rapporter kommer också från Tyskland, i vårt eget land finns också misstankar om varroa som är resistent mot apistan , detta gör att vi i Finland säkerligen har fått in dessa resistenta varroastammar vilka inte apistan biter på längre.

På liknande sätt kan man mistänka att trakéekvalstret har fått en obefogad stor spridning i landets bisamhällen, med bl.a. drottningens följebin som inte dödats utan tillsats samhället i samband med drottningen. De ansvariga för denna försumlighet att informera biodlarna allmänt, eller i samband med drottningköp borde få en jädrans spark i ändan.

För att minska risken för överföring av sjukdomar och kvalster vid drottningköp och tillsättning, sätt drottningen i ny tillsättningsbur utan följebin, döda sedan alla följebin som medföljde drottningen. Drottningen kan normalt tillsättas samhället utan följebin och om Du tvekar plocka några följebin ( byggbin från skattlådan) från det samhälle där drottningen skall tillsättas. Redan denna åtgärd kan reducera risken för varroa eller annan sjukdom 10-falt.

Varroabekämpning

Den som deltog i varroakursen på Rehab-Center i Vörå senaste höst, kommer säkert ihåg hur kurs-

ledare Stefan Elf, poängterade vikten av en samordnad bekämpning av varroa inom ett och samma odlingsområde, by eller liknande. Nu hörs lite mummel från

buskarna och det låter ungefär så här:

" när varroan kommer slutar jag med biodling, bina får vara så länge dom hålls vid liv, jag kommer inte att börja med nån bekämpning ".

Den som håller fast vid ovanstående funderingar, borde nog tänka om, alternativt överväga en försäljning av bigården. Och för att om möjligt få dessa biodlare på andra tankar upprepar jag här från minnet de argument Stefan Elf framförde vid denna kurs.

För att få största möjliga effekt av en bekämpning, bör alla samhällen inom ett och samma odlingsdistrikt bekämpas samtidigt. Detta kan betyda att vid lindrigare angrepp bekämpningen endast behöver utföras vartannat år. Om inom området finns biodlare som inte alls bekämpar varroan hjälper inte ens en bekämpning varje år, kvalsterkällan finns ju ständigt närvarande.

Jag hoppas för egen och övriga biodlares del att den dag vi konstaterar förekomsten av varroa inom vårt verksamhetsområde, vilket enligt min bedömning inte kan vara alltför avlägset, skall vi kunna träffas i gemenskap och diskutera behövliga åtgärder för allas bästa. Håll korpgluggarna öppna och meddela så fort Du misstänker något, vad det sen månne vara. Ingen vrider skallen av Dig för att just Du kanske är den första att upptäcka varroan, nån måste ju vara den första i alla sammanhang.

Pollinering

Som projektledare beviljades jag förmånen att delta i en konferens, anordnad av Kungliga Skogs och jordbruksakademin i Stockholm den 22 oktober 1998, konferensens tema " Pollinering – är den nödvändig för landskap och odling ? ". Som rese och konferenskamrat deltog även biodlare Sven-Olof Ohlsson på egen bekostnad. Med en skepsis till att denna konferens skulle ge näring till något nytt anträddes resan till Stockholm, väl framme och på plats började denna skepsis förbytas till en insikt om betydelsen av att dessa frågor förs fram i rampljuset och börjar diskuteras, här radades ju det ena efter det andra experimentet eller försöksverksamheten upp från främst Sverige men även från övriga delar av vår planet.

Så klart förekom även ett par framföranden som enligt min mening hörde hemma i drömvärlden eller fantasin, men det som mera hämmade denna konferens var den begränsning i anförandenas längd, först 20 minuter per anförande, med frågestund efter anförandet, senare av tidsnöd 15 minuter per anförande utan frågestund. Enligt många konferensdeltagare borde denna konferens pågått 2 dagar och vid akademiens preses Ingemar Öhrns slutanförande bedömde han denna konferens som en av de bästa och mest givande som akademin anordnat trots att ett fåtal av konferensdeltagarna var akademiledamöter, han hoppades inom en snar framtid kunna anordna en uppföljning av denna konferens, vi får väl vänta och se hur det blir.

Vad behandlades då på denna konferens ? Ja vad ? Som många förstår gav detta knappa tidsutbud upphov till stress för föredragshållarna med att kunna framföra sitt budskap inom föreskriven tid. För egen del har jag framdeles en ambition att skriva en rapport eller längre "artikel " utgående från temat pollination, jag väntar dock på en skriftlig sammanställning från denna konferens för att kunna användas som referensmaterial.

Men det som kanske gjorde största intryck på mig personligen, var de försök som gjorts med humlor och bin för att bekämpa bl.a. gråmögel i jordgubbsodlingar, svartprickröta hos slanggurkor och rabsbaggar i oljeväxtodlingar ( forskningar och försök som vid en senare förfrågan visat sig vara helt okända i Finland ).

Beträffande gråmögel hos jordgubbar och pricksjukan hos gurkor, har man redan utförda experiment som helt klart påvisar att dessa sjukdomar eller svampparasiter kan bekämpas med hjälp av bin eller humlor. Tillvägagångssättet är följande, på sin väg ut från bikupan eller humlesamhället får bina eller humlorna vandra över en svamp indränkt med trichodermasporer som är antagonist till gråmöglet, dess sporer överföres med binas eller humlornas fötter till jordgubbs eller gurkplantan i samband med pollineringen. Tricodermasporerna angriper och dödar därvid gråmögelsporer i jordgubbsodlingar. För rabsbaggens del pågår liknande försök med att låta bin överföra bakterier som dödar rabsbaggen i samband med att bina pollinerar oljeväxter, detta är dock ännu på experimentstadiet.

Det som inte är kvar på experimentstadiet är den hjälp man har av bina för att kunna korspollinera hybrider av oljeväxter. Här har man gjort en helomvädning, istället för att som brukligt är, att bina för pollen till kupan tar dom här med sig pollen från kupan genom att passera en " pollenkista " fylld med rätt sorts pollen på sin väg ut från kupan, pollenet fastnar i binas eller humlornas hårbeklädnad och överförs på så vis till den blomma eller oljeväxt som skall pollineras.

Egentligen kunde jag orda hit och dit om hela konferensen, exempelvis om hur bekämpningsmedlet Lindan som användes i bomullsodlingar i Mexiko med luftströmmar kunnat döda bisamhällen i Halland, Sverige, men jag skall begränsa mig till något ur ett anförande av Josef Stark.

Professor Åke Hansson utförde på 50 – 60 talet ett antal försök om pollineringens betydelse i framförallt viltväxande bestånd såsom lingon, blåbär, hallon m.m. Han kunde i dessa försök påvisa ett sambandet mellan tillgången på bin och en stor ökning av skörderesultatet för ifrågavarande vilda bär eller frukter ( ref. Boken BIODLING författare Åke Hansson) han har även i senare sammanhang kunnat påvisa avsevärda skördeökningar vid tillförsel av bin i kommersiellt odlade grödor typ klöver, oljeväxter m.m. AgrD Josef Stark har i stort sätt återupprepat dessa försök under åren 1997-98 , märk väl att här är det en tidsdeferens om minst 40 år.

Vad har då hänt under dessa 40 år. I sitt anförande delgav Josef Stark konferensdeltagarna något från dessa försök och vid lunchen fick bl.a. jag och Sven-Olof lite mera information om resultaten. En orsak till att Stark än så länge vill panta på resultatet är den "avhandling" som han har under arbete och i vilken resultaten troligen är avsedda att publiceras.

Beträffande några försök som han redovisade eller omtalade, vissa så där i förbigående, utan att jag för den skull tvivlar på deras riktighet, kan här nämnas: en 50 %-ig ökning av hjortron där bina har kunnat pollinera hjortronblommorna, i blåbärsområden har en 300 % ökning av skörden ( vikt ) kunnat verifieras. På tal om lingonen konstaterade Josef följande. Jag vet inte om jag kan presentera de resultat jag har fått fram, dom är helt otroliga, betydligt över resultatet för blåbär. Vad blir då resumén av detta ? Kanske det som jag och många andra i sitt innersta känner på oss och befarar. De naturliga pollinatörena håller sakta men säkert på att utarmas.

Ulf Grön omtalade vid sitt besök här sommaren –97 att de naturliga pollinatörerna i hans region ( Skåne ) är utrotade, på grund av det intensiva jordbruk som där bedrivs och den som är så pass gammal att han eller hon kan påminna sig 50 och 60 talet med kor på bete och den mångfald av insekter som fanns i dessa kohagar, vet vad jag tänker på och refererar till. Här finns säkert också något av förklaringen till den stora skillnad ( ytterligare ökning av skörderesultat ) som de facto finns mellan Åke Hanssons och Josef Starks undersökningar.

Något om våra egna resultatuppföljningar.

Under säsongen 1998 har kontraktspollinering ut-

förts hos två rybsodlare och som jämförelse finns tre odlare utan tillförsel av bin. Detta inom samma odlingsområde.

A inga bin X ha 900 kg / ha

B inga bin X ha 1000 kg / ha

C inga bin X ha 1100 kg / ha

D 13 samh. 12 ha 1440 kg / ha

D 8 samh. 6 ha 1370 kg / ha

I klöverodling har tidigare försök utförts hos en jordbrukare i Monå med tillsättande av 2 st bisamhällen i 0,5 ha klöverodling vilket resulterade i samma skörderesultat av klöverfrö som 1,5 ha gav utan tillförsel av bin, detta hos samma odlare.

Huruvida denna 40 %-iga ökning i rybsodling och en 2 - 3 ggr större skörd av klöverfrö helt kan tillskrivas bina vill jag inte gå i god för, men åtminstone merparten av skördeökningen detta år vågar jag nog notera på binas konto.

I samtliga fall tillfördes bin i blommande bestånd, vilket också enligt andras försök är det enda riktiga om man vill styra in bina på en specifik gröda.

Jag tror personligen att pollinering med bin och humlor, kanske då också i kombination med den bekämpning jag tidigare omtalat, är något som kommer att bli efterfrågat inom en snar framtid. Den som har för avsikt att starta frukt eller bärodling i kommersiellt syfte, bör nog försäkra sig om tillgången på pollinatörer för att överhuvudtaget kunna räkna med framgång, dessa har i vissa fall minst lika stor betydelse för ett gott skörderesultat som både gödsel och vatten. Liknande tankegångar finns även för annan gröda i behov av pollination. Har odlarna råd att avstå från en skördeökning om 15 – 40 % ? Som biodlare borde vi försöka sprida information om vikten av en fullgod pollination i dessa grödor eller odlingar. Det verkar tydligen bli biodlarnas uppgift att med försök och resultatuppföljning, påvisa behovet av ett tillräckligt antal pollinerande insekter i ifrågavarande odlingar för ett fullgott skördeutfall.

Jordhumlor

Som en del i projektet Biodling i Österbotten finns också experiment eller försöksverksamhet med jordhumlor omnämnt. Det såg länge ut som om detta delprojekt inte alls skulle komma igång, på grund av svårigheterna att hitta en ända att börja ifrån. Men under pollineringskonferensen i Stockholm diskuterades problemet med bl.a. Josef Stark och senare vid hemkomsten kontaktade Sven-Olof Ohlsson, Kari Pirhonen i Tammerfors och plötsligt började alla bitar falla på plats. Projektet startades i och med att humledrottningarna anlände från Nya Zeeland den 19 december. Uppstarten av humlesamhällena har lyckats över förväntan, vilket betyder att 70 – 80 % av humledrottningarna lägger ägg och yngel. I tidigare försök har denna andel hållit sig i storleksordningen 10 - 50 %. I dagarna har också nykläckta arbetshumlor börjat krypa ut från cellerna. Detta sammantaget gör att optimismen hos involverade projektdeltagare är stor inför fortsättningen. Just nu pågår också undersökningar huruvida det är möjligt att från Spanien alternativt Korsika importera humledrottningar inom februari månad för fortsatta experiment, detta under förutsättning att kostnaderna kan hållas inom budgeterade ramar.

På tal om kostnader jobbar alla på talko i detta delprojekt, endast direkta kostnader för humlor och material betalas från projektet. Vi är 4 personer involverade i projektet förutom Josef Stark som bl.a. undersöker en del humlor vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, med avseende på sjukdomar, kvalster m. m. Det här projektet kunde väl liknas vid ett maratonlopp, vi har kommit bra med i starten men det är långt till målgången och ingen kan förutsäga om vi alls kommer i mål.

Ansökningar

Det som projektet Biodling i Österbotten har som huvudmålsättning är ju en ökning av antalet biodlare och bisamhällen i svenska Österbotten. Under projektperioden 1.4 – 31.12.1998 har 12 st plan och kostnadsförslag uppgjorts för nya eller utvidgande av befintliga biodlingar. Dessa ansökningar utgör en ökning med 307 st bisamhällen till en beräknad kostnad av 770.122 mk, därtill kommer 3 st om eller nybyggen för slungning och honungshantering, beräknad kostnad ca 200.000 mk, eller sammantaget nästan 1 milj. mk. För dessa investeringar kommer biodlarna att få ca 350.000 mk i direkta stöd.

Ännu finns ju alla möjligheter att hoppa på tåget, men för att rent konkret kunna åstadkomma något inför årets säsong, borde nog den som har för avsikt att utvidga eller börja med biodling, småningom få ändan ur vagnen. Vi har ju bara detta år på oss att genom projektet hjälpa till med ansökningar och utbildning. Hör av er.

Langstrothkupan

I senaste utskick utlovades korrekta måttuppgifter för en langstrothlåda. Bifogat finns en ritning för låda och tak av min egen modell. Beträffande innermåtten är alla riktiga förutom lådans invändiga bredd, som här anpassats till lådor modell " Sundström ", men som enligt FBF-s officiella standard från 1992 skall vara 333 mm för en 9-ramars låda och 375 mm för 10-ramars, men på annat håll och i bl.a. Sverige anges måttet för 10-ramslådans bredd till 370 mm.

Obs. här att i en låda med 375 mm bredd kan man klämma ner 11 ramar, detta är dock inte avsikten utan spelrummet är till för att underlätta undersökning och skötseln genom att kunna föra ramarna ifrån varandra. Vissa använder också permanent en 12 – 13 mm sidoskiva för att kunna variera yngelrummets storlek för t.ex. avläggare.

I praktiken har också falsmåttet 484 mm visat sig vara något otillräckligt, speciellt om lådan görs i helträ eller med material enligt bifogad ritning. Detta eftersom måttet har en benägenhet att krympa vartefter lådans fuktigheten ökar med påföljd att ramarna kläms fast i ändorna. För att ändock bibehålla tillräcklig frigång mellan ramändar och låda strävar jag till att hålla falsmåttet 485 – 486 mm vid nytillverkning av lådor.

Den som har behov av FBF-s ritningar på langstrothkupa kan ta kontakt så skickar jag kopior.

Beträffande taket är detta avsett för driftsystem med bottenventilation. Sommartid kan en plastfilm av bygg

plast sättas mellan taket och lådan för att undvika att bina bygger fast taket. Vintertid sätts taket direkt på yngelrummet eller på en isolerad foderlåda, som får bli

kvar ända tills den byts ut mot sommarens första skattlåda. Systemet använder jag på mina Dadantkupor men tyvärr har jag ännu inte någon ritning för denna foderlåda till langstroth.

Att förenkla kupan och minimera antalet delar betyder inbesparing av tid. Om man kan vinna 2 min / samhälle genom att slopa lösa skiften, lösa packningar, bitulitskiva, tegelsten eller spännband vid öppnande och stängning av kupan vinner man 5 timmar vid en genomgång av 150 samhällen.

Den bottentyp som för närvarande vinner allt mer terräng är den såkallade högbottnen, vilken visat sig ha vissa fördelar för binas övervintring, jag hoppas i ett kommande utskick kunna bifoga ritning och något beskriva dess funktion.

Pollineringskontrakt

Bifogat finns även förslag till pollineringskontrakt i huvudsak en kopia från boken Pollinering med Bin. Den som hyr ut bisamhällen för pollinering borde upprätta någon form av kontrakt med mottagaren för att klargöra vars och ens ansvar och skyldighet vid denna uthyrning. Även ersättning och tid för uthyrningen bör framgå. Envar har ju friheten att själv bestämma hyresbeloppets storlek, men som riktmärke kan jag här ge de priser som jag och några andra tillämpat de två senaste åren. 200 mk / samhälle vid mindre än 10 samhällen och 150 mk / samhälle om antalet är minst 10 st eller mera.

Pollinering av grödor, bär och fruktodlingar är något som jag tror kommer allt mer, vartefter odlarna kommer till insikt om pollineringens betydelse för skörderesultatet. Men i så fall bör vi också få en ersättning i form av hyra för det merarbete som krävs i form av flyttning, skötsel, rese och transportkostnader som otvivelaktigt uppstår i samband därmed, därför biodlare: kräv ersättning för ert arbete. Förslaget till kontrakt kan kopieras obehindrat. Obs. vid uthyrning av bisamhällen utgår ingen mervärdesskatt ( moms ).

Skötselkortet

Efter senaste års nybörjarkurser har jag fått några förfrågningar om kopior av mitt eget skötselkort, (finns med som bilaga). Jag har under årens lopp prövat med olika typer av häften, köpta kort m.m. utan att få den överskådlighet som jag eftersträvat, därmed inte sagt att detta kort tillfredsställer andras önskemål eller krav. Men om så är fallet är det fritt att kopiera förslagsvis på 140 – 160 gr papper för att hålla i ringpärm.

Några förklaringar till tankegången kring kortets ifyllande. Övre raden berättar om vilken bigård, kupnummer och årtal kortet gäller. I den vänstra rutan finns uppgifter om kupans drottning, att drottningen här har no: 42 beror på att jag använder nummerbrickor för märkning av drottningar, det framgår också att denna drottning är blåmärkt och med ett V att den har vänstra vingen klippt, samt att den är född 20.7 1995. Drottningens ID kan skrivas på flera sätt och rutans ID 95107=9352 x frip. West betyder: att denna drottning är född 1995 och bor i kupa 107 samt att hennes mor föddes 1993 och finns eller har funnits i kupa 52 vidare att den nu aktuella drottningen friparats i bigård West. I den högra rutans ID är sista siffran 9632 och skulle här betyda att drottningen har inseminerats eller på annat sätt blivit parad med drönare från kupa 32 och att denna kupas drottning är född 1996. Med denna enkla ID-kod kan man följa drottningarnas härkomst och parning bakåt i tiden vilket kan ha ett stort värde vid avelsarbete.

I mellersta rutan framgår hur många ramar och mängden foder som samhället invintrades på föregående höst. Dessa uppgifter kommer från föregående års korts nedersta rad. Högra rutan är till för eventuellt drottningbyte under året och sköter samhället på egen hand om detta sätts X i rutan för eget Dr: byte, likväl vinklipps och märkes drottningen samt får sitt ID antecknat efter att den är parad och lägger ägg. I det fall att drottningbyte skett under året skall i nästa års kort hennes data antecknas i den vänstra rutan.

För uppgifter om bottenbyte och vårundersöknig antecknas endast datum, ramantal efter vårundersökning ( ibland får man lov att minska antalet ramar vid vårundersökningen för att förbättra värmehållningen i mindre samhällen ), bistyrka enligt hur många ramar bina täcker och fodermängden antecknas enligt uppskattning, yngelsättning noterar jag med ett Ä för ägg L för larver och finns även täckt yngel blir det Y.

Bedömningarna om ren botten, ren kupa, mögel, humör, utsot m.m. tillsammans med skörderesultatet avgör bl.a. om kupans drottning kan komma ifråga för eventuell avel och efter att under senaste sommar undersökt en hel del samhällen hos föreningens medlemmar bör nog ett fält för kalkyngel tillfogas. Ett samhälle med kalkyngel kommer inte ifråga vid avelsarbete eller drottningodling. Beträffande bedömningsskalan 1 – 5 betyder 5-an att t.ex. bottnen inte behöver rengöras, inga spår av mögel eller utsot och beträffande humöret skall bina kunna skötas utan handskar eller skyddskläder och användande av rök. Om rök måste användas för att lugna bina blir betyget 3, sticker bina fast man arbetar lugnt och med hjälp av rök faller betyget till 1.

För noteringar i övrigt har väl en och var sin egen modell.

Vaxsmältare m.m.

Genom projektet har vi anskaffat en 16 ramars vax- smältare för utvinning av bivax från gamla yngelkakor. Kakorna behöver inte skäras ut och tråden blir kvar och kan återspännas. För att rengöra ramarna efter ursmältning av vax finns även en eluppvärmd " ramkokare " som fylls med vatten med en tillsats av kristall- soda. Båda dessa apparater bör användas i utrymmen med + temperatur för att fungera tillfredsställande.

För övrigt har föreningen bl. a. följande litteratur som kan utlånas blott låntagaren betalar portot.

Drottningodling Sture Sjögren

Drottningodling i praktiken Gunnar Kranz

På jakt efter de bästa bistammarna Broder Adam

Drottningodling för vanligt folk Ulf Grön

Biodling med varroakvalster Ingemar Fries

Biodlingens grunder Åke Hansson

Bin till nytta och nöje C O Mattson m. fl.

Bin och biodling Åke Hansson

Biväxter som alternativgrödor Åke Hansson

Pollinering med bin Åke Hansson m.fl.

Biet människan och naturen Åke Hansson

Biodlarens kokbok E Björklund m. fl.

Honung, vax och mjöd Erik Husberg

En biodlares bröd Framtagen av SBR

Bi – Glädje Klaus Schulte

Det finns även ett antal videofilmer om pollinering och biodling som kan utlånas på samma grunder.

Skulle någon även vilja pröva på ljustillverkning finns några formar som också kan utlånas.

Förpackningar och etiketter

Här vill vi ha er till hjälp med förslag till honungsförpackningar, utformning av etiketter och logon m.m.

Vi håller just nu på att undersöka möjligheterna till en serie enhetliga honungsförpackningar av glas i 3 – 4 olika storlekar, ( ca 200 – 500 gr ) här finns behov av era idéer och förslag, gärna då till någon typ av glas som senare kan återanvändas som exempelvis dricks eller ölglas.

Kunde nu frågan om glasen få en tillfredsställande lösning, bör vi ju också anpassa vår nuvarande etikett, eller utforma en helt ny för passa dessa förpackningar. Vid utformningen kunde då befintliga standardtarror på A4 ark tjäna som grund för storlek och format, därigenom kunde etiketterna framställas med färglaser till en rimlig kostnad.

Ovan avbildade SBR-etikett har en längd om 130 mm och är 39 mm hög, om nu denna kan användas som utgångsmaterial med plats för streckkod och någon form av varufakta på ändorna och med mittpartiet upptagande den specifika bilden för österbottnisk honung, därtill en egen typ av "slinga" med texten Svenska Österbottens Biodlare, kan envar fundera över. Plocka nu fram den konstnärliga ådran som finns inom er och kom med förslag.

Det finns ännu ett antal förpackningar med etiketter från den senaste tryckningen, här gäller regeln: först till kvarn får först malt. Ingen vet när eller om det någonsin blir en ny tryckning av dessa, passa därför på och köp så länge varan finns.

På tal om streckkod eller EAN-kod har vi genom projektet beredskap att anskaffa denna, så att varje biodlare t.o.m. kunde få ett antal egna. Detta förutsätter att vi har egna honungsförpackningar med därtillhörande etiketter att trycka koden på.

Det har ibland kommit förslag om att vi genom föreningen borde kunna erbjuda medlemmarna en egen T – skjorta, med någon form av tryck och logo som signalerar att bäraren är biodlare och att hans eller hennes förening är Svenska Österbottens Biodlare r.f. Jag har ett vagt minne av att bl.a. jag personligen i något sammanhang ålagts uppgiften. För att få denna fråga åtgärdad, vidarebefordrar jag i min tur detta uppdrag på Er. Som tidigare sagts: låt den inneboende konstnären i Er komma till sin rätt.

Här kommer även frågan om en logotyp för föreningen upp. Den har nämnts och diskuterats ibland utan att något konkret har gjorts. Nu kastar jag över bollen till er och hoppas att resultatet inte låter vänta på sig.

Det är inte bara i dessa frågor vi vill ha er aktivitet och medverkan, utan även i allt annat som kan föra biodlingen framåt, om det då sedan gäller föreningen, bikupor, pollinering, samarbete vid honungsförsäljning eller annat, kom fram med Era tankar och funderingar.

Kurser och utbildning

Vi kommer även detta år att försöka ordna kurser för nya biodlare, blott vi får ett tillräckligt antal deltagare. Senaste år kunde vi ju hålla 2 parallellkurser vid Lannäslund och Korsholms skolor. Kursupplägget blir i så fall likadant som senaste sommar med en vår och en sensommarkurs, fördelat på 6 timmar teori och 6 timmar praktik vid vardera tillfället. Kursplatserna blir troligen de samma och vårkursen hålls preliminärt i mitten av maj.

Drottningodling i praktiken, blir arbetsnamnet på en annan kurs, som borde få så många deltagare att vi kunde hålla en i vardera norra och södra delen av vårt verksamhetsområde. Orsaken härtill är uppläggningen av kursen som kommer att hållas i nån bigård med korta 2 – 3 timmars praktiska övningar efterhand som de olika arbets- momenten vid drottningodling infaller. Denna kurs beräknas starta under andra hälften av juni, något beroende på vårens och försommarens utveckling. Om intresse finns kan även ett avsnitt av kursen ägnas åt inseminering av bidrottningar med bl.a. ovan avbildade utrustning.

En kurs för utbildning i kvalitets och marknadsföringsfrågor, har allt sedan projektet startade haft en hög prioritet. Nu ser det äntligen ut som att denna kurs skulle bli av och om inget oförutsett inträffar hålls den i Korsholms medborgarinstituts lokaler den 10 april 1999.

Vi börjar klockan 10.00 och håller på till ca 16.00 med avbrott för lunch och eventuellt en kaffepaus. Som Lärare eller kursledare kommer Stefan Elf från vår broderförening Finlands Biodlarförening r.f. Vid kursen kommer bl.a. hygien, slungning och utrustning, temperaturens kvalitetspåverkan, honungen behandling och förvaring m.m. att behandlas i benämningen inre kvalitet. Och i delen om yttre kvalitet och marknadsföring behandlas frågor om sorthonung, pollenanalys, smaksättning av honung, attraktiv marknadsföring med hjälp av tilltalande förpackningar och etiketter m.m.

Studieresa

Som en uppföljning till kursen i kvalitet och marknadsföring och även som ett svar på en del av nybörjarnas förfrågan om lämpliga studieobjekt, för anordnande av egna utrymmen och utrustning till den egna honungshanteringen, kommer en studieresa att anordnas genom projektet.

Inget är ännu spikat, men tanken är att bl.a. besöka Lahtisen Vahavalimo för att bekanta oss med vaxhantering och här finns ju också möjlighet till inköp av biförnödenheter. Ett besök på ett par större bigårdar för att se på slungningsutrustning och ta del av deras erfarenheter beträffande honungshantering och behandling finns även i planeringen. Får vi även någon eller några från vår moderförening Finlands Biodlares Förbund, att på svenska informera om förbundets arbete och verksamhet ( vad händer t.ex. med EU-stödet i framtiden ? ) så är ju ingen skada skedd, kanske blir vi bjudna på kaffe med bakelse. Om utrymme finns i tidsplanen kunde även ett besök på Honungskoncernen göras under hemresan. Men som sagt inget är ännu klart och har Ni idéer om upplägget av resan, tar jag tacksamt mot era synpunkter.

Tidpunkten för denna resa är bestämd till den 24 och 25 april. Allt finns ju nere i södra delen av vårt land och bussresan tur och retur med transport mellan de olika platserna, kräver säkerligen minst 12-15 timmar. Därför finns även en övernattning på något hotell med i bilden.

Och vad blir då kalaset att kosta? Svaret är att ingen vet just nu, men bussresan kommer att bekostas av projektet mot att var och en betalar för sitt eget uppehälle och övernattning. Tanken är även att man skall kunna " slarva " med sin bättre eller sämre hälft, dom behöver ju också få komma med för lärdom och rekreation. Blir det bra så?

För alla dessa kurser samt studieresan behöver jag få Er preliminära anmälan så fort som möjligt, detta för att lättare kunna planera vidare på de olika kurserna och resan. RING ! RING !

Sommarträffen 1999

Vid föreningens höstmöte beslöts att vi även i år skulle försöka anordna en träff för föreningens biodlare, detta trots den dåliga uppslutningen vid motsvarande tillställning senaste sommar.

Som förslag till plats och utflyktsmål har Mickelsöarna föreslagits. Har nu någon som har lite kännedom om holmarna, godheten att ta tag i tråden och spinna vidare på förslaget vore det till stor lättnad för oss i styrelsen. Hör av Er !

Prenumerationerna ( Bitidningen )

Tyvärr har tydligen inte alla fått den tidning som dom tänkt sig, detta kan bero på flera orsaker men troligen har det brustit i kommunikationen i något skede. För innevarande år finns inget att göra om man nu inte beställer den separat från Sverige. Telefonnummer för att beställa är 990 46 142 20930, här ingick både utlandspreferix och landsnummer, prenumerationen kostar 250 kr och möjligen tillkommer utlandsporto, sen tar banken minst 40 mk när man betalar prenumerationen.

För att få ordning på prenumerationen till nästa år, måste medlemsavgiften betalas in senast på angiven förfallodag och om du vill ha Bitidningen skall även det anges på inbetalningstalongen, orsaken till detta är att även förbundet har en senaste förfallodag för beställning av utländska bitidningar. För att dessutom säkerställa dig om rätt tidning ring till förbundet telefon: 09-661 281 och bekräfta prenumerationen med Anneli Kankare hon älskar att bråka sina hjärnceller med det svenska språket.

Biodlarförfrågan

Just nu försöker jag samla in uppgifter om det sammanlagda antalet bisamhällen i föreningen, även vilken ras eller rättare sagt stam som den enskilda biodlaren håller, vill jag veta.

Avsikten med det här är att få en uppfattning av hur många bisamhällen som finns i vår förening, fördelningen mellan de olika bistammarna och vilka honungsvolymer vi tillsammans kan producera under normala förhållanden. I förlängningen finns även en undersökning av konsumtionsvolymen av inhemsk honung inom vår region på programmet. Huruvida denna undersökning kommer att lyckas har jag ingen aning om. Den som ännu inte blivit uppringd av mig kommer i en snar framtid att höra av mig.

Resultatet av den här undersökningen är tänkt att ligga till grund för framtida uppskattningar, om utrymmet för en expansion av biodlingen och därmed även honungsproduktionen. Jag har en känsla av att vi kunde producera betydligt mera honung än vi gör för närvarande och kvalitetshonung har ju även efterfrågan på annat håll. De uppgifter jag får av enskilda biodlare ges inte vidare, utan endast en sammanställning av alla uppgifter ges offentligt.

Har Du honung kvar? Den håller ju på att bli guld värd.

Den senaste notering vid Prisma i Jakobstad för inhemsk honung i 300 gr glasburk är 24,90 = 83,- / kg.

13.feb.1999 kl. 22.00

Jag fick just nu ett samtal från Stefan Elf som bådar gått för den tilltänkta studieresan. Styrelsemedlemmar i Finlands Biodlarförbund håller på att göra upp förslag åt oss till olika studiebesök i Nyland. De lovar att hjälpa till med arrangemanget och lovar också att ställa en guide till vårt förfogande. Vi kan bara vara tacksamma.

Som ni säkert noterat avviker utformningen av den här informationen en hel del från tidigare utskick. Jag har tagit mig friheten att ge den en prägel av medlemstidning med de begränsade resurser jag har till mitt förfogande. Färgutskrifter är ju inte att tänka på, det skulle kosta skjortan och kvaliteten på bilderna begränsas av utrustningens kvalitet, men allt i datavärlden förändras ju så rasande snabbt så vem vet.

Det blev nu både förenings och projektinformation i en salig blandning. Men jag hoppas att Ni har överseende med en novis som skriftställare och redaktör.

Esse den 13 februari 1999

Håkan Wikström

ENLIGT UPPGIFT ÄR VÅR FÖRENING GRUNDAD 1949 OCH BORDE SÅLEDES FYLLA 50 ÅR DETTA ÅR.

HAR VI ANLEDNING ATT FIRA?

För att säkert veta drottningens ålder använder man olika färgmärkning för varje år enligt en 5-årig tabell. Märkningen underlättar också uppsökandet av drottningen i samhället. Om man dessutom vingklipper drottningen på vänster vinge vid udda årtal och höger vinge vid jämna, vet man oberoende om färgen eller märkbrickan försvinner, att drottningen är den som man har antecknad i skötselkortet. Om den nu saknar märkning och har oklippta vingar har ju bina själva bytt drottning. Drottningen användes normalt endast två produktionssäsonger d.v.s. födelseåret plus de två följande säsongerna. Därefter bör drottningen bytas ut, endera på hösten eller senast följande vår.

Årsfärgstabell

Standardmått

OBS beroende på ramlisternas tjocklek m.m. kan angivna mått avvika från finsk standard. Kontrollera uppgifterna före Du börjar snickra.

Copyright© 1999 Svenska Österbottens Biodlare r.f.