Det surrar i skåpet

Arbetshumlor avlas fram i Pedersöre

ESSE

Stig Svens

tel 3850 087

I små plastburkar i ett värmeskåp hemma hos Håkan Wikström i Pedersöre, Ytteresse surrar ett tiotal humlor från Nya Zeeland.

Drottningarnas avkommor skall hoppeligen börja göra tjänst som pollinerare i finländska växthus. Men ännu är vi bara på experimentstadiet, understryker Wikström.

Han räknar med flera års försök innan verksamheten blir kommersiellt gångbar.

Humlorna anlände till Finland den 20 december. De 120 drottningarna är utplacerade på fyra ställen. Förutom hos Wikström finns nyazeeländska humlor hos en biodlare i Munsala, hos en trädgårdsmästare i Helsingfors och hos en biolog i Tammerfors.

Därtill har några exemplar sänts till Sverige för "hälsokontroll".

Wikström är biodlare sedan 27 år tillbaka. Han är aktiv inom Svenska Österbottens biodlare och drar för tillfället ett EU-stött utvecklingsprojekt där försöket med humlor ingår som en del.

Hittills har växthusodlarna importerat humlor från Holland och Belgien.

Det är frågan om våldsamma summor som varje år sänds till utlandet, säger Wikström.

Exakt hur mycket pengar som rör sig i branschen vet han inte. Men han känner till odlare som satsar 5 000 mark per år på importhumlor för ett enda växthus.

Han tror att inhemska humlor skulle bli billigare för växthusodlarna. Åtminstone skulle det holländsk-belgiska monopolet försvinna. Wikström noterar att priserna vanligtvis sjunker när utbudet ökar.

Dessutom ser marknaden ut att bli större och det gäller både för humlor och bin.

Humlesamhällen börjar också bli efterfrågade bland frilandsodlare. Exempelvis på Åland fungerade bipollineringen i jordgubbs och äppelodlingarna dåligt i fjol på grund av den kalla våren.

Fördelen med humlan är att den flyger redan vid sju plusgrader medan biet skall ha femton grader.

Används som bekämpare

Wikström berättar att humlor också har börjat användas vid bekämpning av gråmögel.

Det går helt enkelt till så att man ser till att humlan på väg från kupan får med sig ämnen som tar kål på mögelsporerna.

Det förekommer även experiment med bin som på väg ut från kupan tar med sig bakterier som tar kål på rapsbaggar.

Inom ramen för det projekt som Wikström leder gjordes i fjol experiment med bisamhällen nära rybs och klöverodlingar. Skördeökningen blev mycket stor.

Vi håller på att mista den naturliga pollineringen eftersom det av olika skäl finns färre insekter i naturen. Därför behövs odlade bi- och humlesamhällen, förklarar Wikström.

Att det är humlan som gäller i de österbottniska växthusen beror på att tomatblomman inte ger nektar. I gurkodlingar ,;går det däremot att använda bin: I Sverige görs försök med bikupor som har en ingång även mot gurkväxthuset. Den kombinationen är förstås bäst eftersom biet också ger honung.

Den finska jordhumlan duger lika bra som växthuspollinerare som den från Nya Zeeland.

Det är bara en fråga om tid, säger Wikström.

Drottningar kan fångas in på Nya Zeeland på senhösten: I februari går det att fånga vilda humlor i Spanien och Italien och i april -maj hos oss.

Vi skall göra samma sak här när den inhemska jordhumlan börjar flyga, berättar han.

Humlans livscykel är ganska invecklad. Parade fjolårsdrottningar lämnar övervintringsställena på våren och börjar söka föda och en boplats. De samlar pollen och börjar lägga ägg i den ihopsamlade "klumpen". Arbets-. humlorna, som småningom föds, börjar hjälpa till.

I nästa skede lägger drottningen ägg som blir nya drottningar. Därefter föds drönarna som parar sig med de nya drottningarna, som i sin tur går i vintervila medan det gamla samhället dör.

Det som gäller är alltså att få rätt timing så att det finns arbetshumlor exakt då de behövs i växthusen.

I Tammerfors har arbetshumlor redan kläckts. Wikström gjorde ett misslyckat försök med ett bomullstäcke och . hans drottningar är en vecka, försenade. Nästa gång gör jag annorlunda. Genom prov och misstag lär man sig, konstaterar han. Han räknar med att ha arbetshumlor om en till två veckor. Om ytterligare tre till fem dagar kunde de "sättas i tjänst". Men då finns ännu inga blommande tomatplantor i landsdelens växthus.

Årstidstimingen är fel, men vi vill lära oss. Man kan spela med tiden då de är i dvala genom att ändra temperaturen. Hur ljuset inverkar vet vi ännu inte.

Vi skall försöka få humlesamhällena i gång till den tid då humlorna behövs i växthusen. Det skall inte vara svårt. Men vi räknar med att det kan ta två eller tre år innan vi kommit så långt att vi kan garantera ständig tillgång till växthushumlor.

Hittills har vi lyckats rätt så bra. 70-80 procent av drottningarna från Nya Zeeland har ägg och yngel. Alla inblandade är mycket optimistiska.

Hem för drottningar Håkan Wikström har gjort om ett svalskåp till värmeskåp för humledrottningarna. Han säger att odlingen inte kräver märkvärdiga utrymmen. En av kollegerna utnyttjar ett gammalt pälsningshus

Vasabladet i januari 1999