Jakobstadsnejdens
släkt- och bygdeforskare r.f.


Händelsekalender	Verksamheten	Historik	Släkt och Bygd	Länkar	Kontaktuppgifter

Föreningens historia
Tommy Olin: Verna Peltola: Lolan Björkman: Frans Granroth:	Släktforskarföreningen 2002-2012 (pdf) Artikel i Sukujutut 1-2004 (pdf) Ett sammandrag över verksamheten under 50 år, 1952 - 2002 Historisk återblick 1952 - 1992 Förtroendevalda:

Historisk återblick 1952 - 1992 Frans Granroth

Vår förening har detta år varit verksam i fyrtio år. Det är en milstolpe i föreningens historia som är värd att uppmärksammas. En mera omfattande historik hade kanske varit på sin plats, men styrelsen har valt att spara denna till halvsekeljubileet, år 2002. En kortare historisk sammanfattning ges nu inom ramen för vår årspublikation. Så här började det: I Jakobstads Tidning för den 22 november 1952 ingår följande. Genealoger - Släktforskare Personer intresserade för släktforskning sammankallas till möte tisdagen den 25 nov. kl.19 i Svenska gården för att diskutera bildandet av en släktforskarförening i Jakobstad med omnejd.
Till detta möte infann sig 18 personer. Av protokollet från tillfället framgår att intresset för släktforskning inte var helt nytt på orten. Redan tidigare hade en underavdelning till Genealogiska samfundet verkat här. Hur länge är inte känt. Under mötet framfördes nu förslaget att bilda en ny helt fristående släktforskarförening. Men också tanken att aktivera den gamla underavdelningen förespråkades. På en förfrågan från mötesdeltagare meddelades att underavdelningens arbetsutskott bestått av"Hovrättsrådet Ingman, ordf., dir K. Granholm sekr., samt som medlemmar konsul Finne, doktor Hohentahl, dir Uunila och försäljn.chef Storå". I ett uttalande framkom dock att den gamla underavdelningens verksamhet varit skral. Då flertalet av mötesdeltagarna i alla fall omfattade förslaget att bilda en helt ny förening, blev detta också mötets beslut. Nu efter fyrtio års verksamhet kan vi väl konstatera att det beslutet var det bästa. Den nya föreningen kunde utvecklas under friare former och fick bredare bas för medlemsrekrytering. Sedan beslutet var fattat, tillsattes en interimstyrelse med Paul Andersson som ordförande samt Melker Storå, Viktor Sund och Johan Strömsnäs som medlemmar. Denna skred snabbt till handling. Redan fem dagar senare, den 30.11 ingick annons som kallade till konstituerande möte den 2 december, också nu i Svenska gården. Vid detta möte beslöts att föreningen namn är Släktforskarföreningen i Jakobstad. Förslag till stadgar behandlades och en ordinarie styrelse tillsattes. Till den nya föreningens första ordförande valdes Paul Andersson. Han kom sedan att bli den drivande kraften och ledde släktforskarna med osvikligt intresse och kunnighet genom tre årtionden. Till viceordförande utsågs Johan Strömsnäs och till ledamöter Melker Storå, Hans Nyholm och Stig Holm. Suppleanter blev Oskar From, Ethel Ekmark och Sune Holm. Inom sig utsåg styrelsen sedan Hans Nyholm till sekreterare och Stig Holm till kassör. Vi kan här notera att föreningens första styrelse blev långlivad. Under de första tjugo verksamhetsåren förekom endast ett byte på ordinarie post. Det var efter 12 år då Hans Nyholm önskade avgå och suppleanten Sune Holm i stället invaldes som ordinarie. Vid utgången av år 1952 var således Släktforskarföreningen i Jakobstad grundad och konstituerad. Den 22 april 1953 är den inregistrerad och stadgarna godkända i Justitieministeriet med registernummer 62919, och man kunde foga r.f. till föreningens namn. Släktforskarföreningen kunde nu på allvar inleda sin verksamhet och det blev en både aktiv och långlivad sammanslutning. Den första odaterade medlemsförteckningen upptar 34 namn, men redan vid utgången av första egentliga verksamhetsåret 1953 är 54 medlemmar noterade. Föreningen fick från första början god vind i seglen och den åtnjöt aktning och intresse i stad och bygd. De som stått i ledningen Vid genomläsning av protokoll och årsberättelser från fyra årtionden är det många namn man gärna ville uppmärksamma. Personer som gjort en värdefull insats i viktiga uppgifter när det gällt föreningens olika verksamhetsformer. Utrymmet är dock begränsat inom ramen för denna uppsats, varför vi måste avstå. De medlemmar som axlat styrelseposterna genom åren, bör väl ändå nämnas. Styrelsen är ju ytterst ansvarig för föreningens skötsel och fortbestånd. Ordförande: Paul Andersson åren 1952-1983, Frans Granroth 1984 - 1988, Börje Brandt från 1989. Viceordförande: Johan Strömsnäs 1952-1972, Melker Storå 1973-1982, Frans Granroth 1983, Paul Granholm 1984-1989, och Frans Granroth igen från 1990. Sekreterare: Hans Nyholm 1952-1964, Melker Storå 1965-1972, Ines Kass 1973-1990 och Lars Mattsson från 1991. Kassör: Stig Holm 1952-1977, Alfred Dahl 1978-1985 och Valter Nyman från 1986. Styrelseledamot: Melker Storå 1952-1964, Sune Holm 1965-1981, Åke Aspnäs 1982-1989, Lars Mattsson 1990 och Vera Nyman från 1991. Suppleanter: (som regel har ordinarie styrelseledamöter tidigare innehaft suppleantplatser. Deras namn återupprepas ej här). Oskar From 1952-1962, Ethel Ekmark 1952-1967, Frans Löfdahl 1973- 1970, Helena Lytz 1968-1969, Bror Höglund 1973-1974, Valdemar Ekmark 1978-1983, Stefan Barkar från 1990, Helena Viitanen från 1991 och Peter Sundfors från 1992. Verksamhetsutrymmen Ett livsvillkor för den nygrundade föreningen var att få ett lämpligt. verksamhetsutrymme. Synbarligen var man rätt husvill under första verksamhetsåret. Årsberättelsen för år 1954 omtalar att man det året fått disponera ett utrymme i Jakobstads samlyceums materialrum. Redan år 1953 hade en läsapparat för rullfilm ;"Nicovist inklusive filmadapter för 30 meter film;" anskaffats. Ett antal filmrullar över Pedersöre moderförsamlings kommunionböcker inköptes också. Samma årsberättelse meddelar även att föreningen har ett bibliotek ;"vars innehåll numera kan anses vara synnerligen rikhaltigt;". och vidare ;"att vår förening är nu livaktig;". Man kan anta att det inte var så enkelt för föreningen att med sina tillhörigheter samsas med skolans undervisningsmaterial. Nästa anhalt blev ett rum under dåvarande Hotell Centrals trappa. Hotellet var inrymt i nuvarande stadsbiblioteket. Flyttningen dit skedde nångång under år 1955. ;"Rummet är ej stort men fyller ändå minimikravet;" läser vi i årsberättelsen för år 1955. Följande år noteras ;"att föreningens filmbestånd är 61 rullar, ca 1800 meter;" och för 1957 står i årsberättelsen ;"att föreningens bibliotek innehåller 590 volymer;". Hösten 1957 lyckades föreningen hyra ett rum på ca 15 m2 i källarvåningen vid Pinnonäsgatan 28. Rummet som ligger rätt centralt, men ändå på avskild, stillsam plats, kunde inredas trivsamt och ändamålsenligt. Det nya arkiv- och forskningsutrymmet gav ny stabilitet och framtidstro åt föreningen. Men verksamheten växte och det blev trångt. Det var därför ett stort steg framåt då man år 1981 kunde ta ett angränsande rum i bruk. Dit flyttades nu filmarkivet och läsapparaterna. Med arbetsinsatser av föreningsmedlemmarna kunde år 1986 arkivet målas och nyinredas och ger i dagens läge ett ljust och inbjudande intryck. Senaste vinter kunde ytterligare en utvidgning av filmarkivet göras, också nu med frivilliga arbetsinsatser av medlemmar, varför vi nu disponerar ca 35 m2 golvyta för bibliotek, arkiv och forskning. I filmarkivsidan finns nu att tillgå ca 340 rullar mikrofilm och ca 1700 st mikrokort. Föereningen äger 4 st läsapparater för rullfilm och 3 st för mikrokort. I arkiv- och biblioteksdelen ca 25 meter hyllutrymme fyllda med litteratur och forskningsmaterial. En modern kopieringsapparat står också till förfogande sedan något år och är en värdefull hjälp i arbetet. Släktforskare i bygden måste väl anses lyckligt lottade som nu i 35 år fått disponera samma arbetsutrymme. Det har gett hemkänsla och arbetsro och säkert bidragit till att föreningen hållits aktiv och livskraftig genom fyra årtionden. Relationen till hyresvärden har också genom alla åren löpt smidigt och förståelsefullt och det är vi tacksamma för. Verksamhetsformerna Det är helt naturligt att forskningsverksamheten intar den centrala platsen i föreningens målsättning. Otaliga är de antavlor och släkttabeller om forskats fram och tecknats ned genom fyra årtionden. Att på något sätt mäta omfånget på denna aktivitet är omöjligt. En stor del av de enskilda medlemmarnas forskningsresultat stannar vid utredning av den egna släkten och förvaras i den privata skrivbordslådan. I arkivets besöksböcker antecknas dock årligen ca 1500 arbetstimmar. Detta kan ge en uppfattning om fliten vid läsapparater och forskarband. Ett viktigt mått på forskningsaktiviteten ger föreningens årspublikation SLÄKT OCH BYGD. Den utkom med sitt första nummer år 1957 och just nu föreligger nummer 36 för försäljning. SLÄKT OCH BYGD har blivit något av föreningens ansikte utåt. Upplagan har under en lång följd av år varit 400 exemplar. Årligen nytrycks också några nummer som slutsålts. Det är således i många tusental tidningen spritts ut över bygden genom åren. Den distribueras också till Riksarkivet och Universitetsbiblioteket i Helsingfors, Åbo Akademis bibliotek, Kungliga biblioteket i Stockholm samt till Länsarkivet i Vasa. Utbytesexemplar sänds även till en rad släktforskarföreningar. Föreningens utåtriktade verksamhet i övrigt har genom åren blivit rätt traditionell, även om innehållet givetvis växlar. Månadsmöten under vinterhalvåret ger medlemmarna möjligheter att träffas och utbyta tankar och erfarenheter i trivsam samvaro. Ett huvudprogram där någon föreningsmedlem eller en gästföreläsare presenterar ett forskningsresultat eller något aktuellt inom bygde- och traditionsforskningen hör till. Talrika har gästbesöken av, eller hos andra föreningar också varit genom åren. Förutom grannföreningarna kan nämnas besökskontakter med släktforskare i Helsingfors, Tammerfors, Björneborg och Uleåborg. Kontakt med släktforskare på svenska sidan har också upprätthållits. Redan i början av 1960-talet talar årsberättelserna om utfärder. I början rörde man sig i närområden, men efterhand också längre bort. Socknarna från Korsholm i söder till Lohteå i norr har varit mål för dessa endagsutfärder. De senaste åren har inlandssocknarna varit resemål. Utmarkerna österut för gamla Pedersöre storsocken: Toholampi, Lestijärvi, Soini och Lehtimäki. Då resorna sker under sakkunnig guidning, är de alltid berikande och vidgar vår kännedom om landsdelen och dess närhistoria. Vid ett flertal utställningar, såväl lokala som på andra platser inom regionen, har föreningen ställt upp och presenterat arbetsresultat och material. Dessa tillfällen har uppskattats och gett möjlighet att nå en bred publik och göra föreningens verksamhet känd. Vid de av Genealogiska samfundets svenska sektion ordnade släktforskarkonferenserna som hållits på olika platser runtom i svenskfinland har föreningen varit talrikt representerad. Då konferensen år 1986 var förlagd till Juthbacka i Nykarleby stod vår förening som lokal värdförening och medarrangör. Skolningsverksamhet Sedan ett tiotal år har kurser i släktforskning blivit ett viktigt inslag i årsprogrammet. Kurserna ordnas i samarbete med lokala Arbetar- och Medborgarinstitut medan föreningen ställt sitt forskningsmaterial och utrymmen till förfogande. Föreningsmedlemmar har även ställt upp som lärare: Kerttu Rautavaara, Vera Nyman, Börje Brandt och nu senast Fjalar Lindroos. Flera kurser i läsning av gamla texter och stilar har också hållits. Elevtillströmningen till kurserna har i regel varit god. Ekonomin Även om alla arbetsinsatser görs gratis, är utgifterna för apparatur, hyror och forskningsmaterial kännbara. Tack vare årliga anslag ur Jakobstad, Pedersöre och Larsmo kommuners kulturbudgeter samt från Ph.U.Strengbergs fond för kulturella ändamål, har föreningens ekonomi kunnat hållas flytande. Fram till år 1977 svarade en garantigrupp för arkivhyran, men därefter har föreningens kassa tålt också denna utgiftspost. Vid renovering och utvidgning av arkivlokalen har material erhållits från Oy Wisaforest AB. Föreningen står i tacksamhetsskuld till bidragsgivarna.
Hedersomnämnande För gedigna insatser inom föreningen är följande utmärkelser värda att noteras: Paul Andersson erhöll staden Jakobstads minnesmedalj år 1978 och Svenska Folkskolans Vänners Hagforsmedalj år 1983. Han kallades till föreningens hedersordförande år 1983. Ines Kass tilldelades år 1991 Chydeniusmedaljen och i samband med fyrtioårsjubileet erhåller Vera Nyman, Rurik Åkerholm och Åke Aspnäs också Chydeniusmedaljen. I medlemsförteckningen är Åke Aspnäs, Alfred Dahl, Ines Kass, Valdemar Lillqvist, Vera Nyman och Valter Nyman antecknade som föreningens hedersmedlemmar. Föreningen ändrar namn Under 1980-talets senare år aktualiserades en översyn av föreningens då 35 år gamla stadgar. En ny föreningslagstiftning ställde nya krav. Under behandlingens gång framfördes önskemål från medlemmar i landsbygden att föreningens namn borde fås mera regionalt betonat. Det framhölls även att då bygde- och traditionsforskningen vunnit insteg genom åren vid sidan om ren släktforskning, detta borde framgå för att ge en någorlunda heltäckande bild av föreningens ändamål. Resultatet efter grundliga överväganden blev att föreningens namn ändrades till Jakobstadsnejdens släkt- och bygdeforskare r.f.. De nya stadgarna godkändes av två enhälliga medlemsmöten och kunde tas i bruk från ingången av år 1988. I vardagligt umgänge blir det kort och gott; "Släktforskarna;". Så har det varit genom åren och så kommer det troligen att förbli också framöver.	Paul Andersson har fått flere utmärkelser
Föreningen i nuläget För tio år sedan upptog medlemsförteckningen 166 namn. Under 1980- talet har utvecklingen varit mycket positiv och vid ingången av år 1992 var 282 medlemmar antecknade. Den aktiva kursverksamheten har säkert bidragit till den gynnsamma utvecklingen. Underlag för föreningens verksamhet saknas således inte i nuläget. Arkivet och forsknings utrymmen utnyttjas även flitigt. Ofta händer det att alla läsapparater är upptagna samtidigt. Vår tid har ju många unga pensionärer och också arbetslösa som finner en meningsfylld sysselsättning i sökandet efter rötterna. Uppslutningen kring den övriga mer utåtriktade verksamheten är kanske inte lika populär och står inte i proportion till det ökade medlemsantalet. Men vi strävar vidare. Av släktforskarföreningens pionjärer är de flesta borta. Den andra generationen i det aktiva ledet har småningom gjort sitt. Nu skulle det gälla att få fram yngre friska krafter som känner för uppgiften. Som är villiga att träda till och axla ansvar att leda föreningen fram mot halvsekeljubileet år 2002. Jakobstadsnejdens släkt- och bygdeforskare r.f. har ett oskattbart och värdefullt arv att förvalta i det material som samlats och bevarats under fyrtio år. Vi uttrycker vår aktning för pionjärerna och deras insats. Skötseln och utvecklandet av arkivet är föreningens viktigaste uppgift i dag och också framöver. Här får vi inte svika. Den övriga verksamheten kan växla i upp- och nedgångsperioder, men vi tror att också morgondagens kvinnor och män kommer att ha intresse för hembygden och dess närhistoria, känna för sina rötter och sina fäders livsvillkor. Då skall släktforskararkivet stå till tjänst. Uppgiften är förpliktande det bör fyrtioårsjubileet påminna om. Jakobstad i september 1992 Frans Granroth

	Jakobstadsnejdens släkt- och bygdeforskare r.f. Pinnonäsgatan 28B, 68620 Jakobstad

Senast ändrad: 31.5.2015