Jakobstadsnejdens
släkt- och bygdeforskare r.f.

Den första styrelsen.
Sittande fr.v. Johan Strömsnäs, Paul Andersson,
Ethel Ekmark, stående fr.v. Hans Nyholm, Oskar From,
Stig Holm, Melker Storå, Sune Holm.

Innan året 1952 var slut hade Släktforskarföreningen i Jakobstad blivit grundad och konstituerad. Följande år den 22 april 1953 är föreningen inregistrerad och stadgarna godkända i justitieministeriet med registernummer 62919. Nu var det bara att ta sig an verksamheten och rikta in sig på framtiden. Mängder av gamla dokument, kyrkböcker och handlingar väntade på att bli utforskade. Gångna släkter väntade på att stiga fram och få sina namn och öden tecknade i den solfjäderformade antavlan.

”Se på min (bokens) ålderdom, du kanst väl däraf lära, om du vill vara from då skall du gamla ära.”

Så står det antecknat i Pedersöre församlings äldsta bevarade kommunionbok, påbörjad 1693. Någon okänd församlingsherde har länge efteråt gjort noteringen med sirlig utformning. Det är med grundvalen i ovanstående sentens som släktforskarföreningen gått in i sitt arbete och haft som en del av sin ideologi.


Lokaliteter

”En förening behöver ett hem” skrev Ines Kass 1972 då hon tecknade ner en historisk tillbakablick på Släktforskarföreningen som då verkat i 20 år. (Släkt och Bygd Nr 16)

Under de första verksamhetsåren fick föreningen nöja sig med provisoriska utrymmen och flyttade flera gånger. Hösten 1957 lyckades föreningen hyra ett rum på ca 15 m2 i en källarvåning på Pinnonäsgatan 28. ”Rummet som ligger rätt centralt men ändå på avskild, stillsam plats, kunde inredas trivsamt och ändamålsenligt. Det nya arkiv- och forskningsutrymmet gav ny stabilitet och framtidstro åt föreningen.” (Frans Granroth i Släkt och Bygd Nr 36)

I dessa utrymmen på Pinnonäsgatan finns Jakobstadsnejdens Släkt- och Bygdeforskare än idag. Då verksamheten expanderat och föreningen växt till sig har man utvidgat efterhand i mån av möjlighet. 1981 kunde föreningen ta ett angränsande rum i besittning och dit förlades filmarkivet och läsapparaterna. 1986 renoverades arkivutrymmena via talkoinsatser. Inredningen förnyades och utrymmena målades för att öka på trevnaden. Vintern 1991 kunde filmarkivet ytterligare förstoras. Föreningen disponerar idag över 35 m2 i källarplanet på Pinnonäsgatan där arkivmaterialet fyller väggarna och ger möjligheter för gamla och nya släktforskare att lika ihärdigt och ivrigt som sina föregångare använda läsapparaterna och bibliotekets samlingar av litteratur, urklipp och dokument. Hyran har varit förmånlig och det har blivit något av ett begrepp bland stadsborna att släktforskarna finns på Pinnonäsgatan 28.

En skylt visar vägen in till arkivet. Den är skuren i trä i form av ett flagabräde av tobaksmästaren Gösta Porthin och donerad till föreningen 1959. Konstnären har förutom föreningens namn snidat en fantasibild av Daniel Larsson, som var stamfadern för den s.k. Cederbergska släkten. Dessutom är på skylten inristade en del bomärken från olika hemman i Pedersöre med omnejd.

Filmarkivet 

Den nystartade föreningen hade en utmaning framför sig att skapa ett ändamålsenligt och bra arkiv för sina medlemmar. Det gällde att ställa arbetsredskap och material till förfogande så att forskarna kunde ta itu med sitt arbete och förverkliga sina egna och föreningens målsättningar.

Den första läsapparaten anskaffades 1953 och den fungerar ännu idag! Det var långa köer till läsapparaten och 1968 köptes den andra. Under femtio år har tekniken och optiken utvecklats radikalt och läsapparaterna har ändrat i rask takt och förnyats.

Idag finns i föreningens arkiv ca 500 rullfilmer. De är prydligt och ordningsfullt insatta i hyllor i askar som är specialtillverkade av Viktor Åkerholm. Det är tydligt antecknat vad respektive ask innehåller. Efter rullfilmerna kom mikrokorten som gjorde det enklare och snabbare att söka material. Mikrokortens antal är i dagsläget ca 3500 stycken. Alla snyggt ordnade i mappar med register och tydliga texter på ryggen vilka församlingar och böcker det rör sig om. I arkivet finns i användning två apparater för läsning från kort och tre stycken för läsning av rullfilm. Dessutom finns det att tillgå en del andra läsapparater av olika kvalitét och varierande ålder.

I filmarkivet finns två olika avdelningar. När man kommer in i filmarkivet finns till höger den s.k. ”kyrkliga sidan” och till vänster den ”civila sidan”. Den sistnämnda innehåller de s.k. domböckerna, dvs tingsprotokoll och berör tiden 1636-1766 och det geografiska området är Österbottens Södra Domsaga. Det handlar om trakterna från Pedersöre ner till Närpes. Domböcker finns också som täcker Jakobstad och då är det frågan om Rådstugurättens protokoll från 1653 - 1764. Ytterligare utgörs den civila sidan av mantalslängder och jordeböcker, läns- och fogderäkenskaper, roteringslängder och bouppteckningar.

De filmer och mikrokort som idag finns i arkivet utgör ett värdefullt material. Trots flitig användning har de flesta filmerna hållit rätt väl. Filmerna och mikrokorten har till största del inköpts av föreningen som årligen försökt komplettera sin samling. Enskilda medlemmar har även gjort donationer till filmarkivet.

Föreningens arkiv på Pinnonäsgatan är ett s.k. öppet arkiv. Lokaliteterna är tillgängliga dygnet runt. Föreningens medlemmar kan mot en liten avgift lösa ut en egen nyckel. Ungefär hälften av de ca. 300 medlemmarna har utnyttjat denna möjlighet till ”fri forskning”. Systemet har överlag fungerat bra.


Biblioteket

Biblioteket har kommit till genom att föreningen fått donationer, förvärvat litteratur via byte med andra föreningar och via inköp. Förvärvskatalogen visar i dag på ca. 25 hyllmeter katalogiserade arkivalier i form av litteratur, släkttavlor, tidskrifter och tidningar och släktutredningar. Till biblioteket räknas också en hel del urklippsverk, anteckningar, foton och manuskript m.m.

Böckerna är uppordnade efter ett alldeles eget system som i tiderna gjordes upp av Vera Nyman. Det är frågan om speciallitteratur som är specificerade i underavdelningar. Det är facklitteratur till 100 procent. Systemet kommer man underfund med rätt snabbt efter det att man bekantat sig med raden av bokhyllor. Bibliotekets boksamlingar utgörs av olika slags matriklar och hembygdsskrifter, släktböcker och olika släktutredningar. De lokala släktböckerna är en växande kategori då det är en tradition att föreningens medlemmar låter trycka sina släktutredningar och donerar ett exemplar till föreningens arkiv. Ytterligare finns de rikstäckande böckerna s.s. Genealogia Sursilliana, Wilskmans böcker som är något av standardverk för varje släktforskarförening och personhistoriska böcker och biografier. En kategori av litteratur som de senaste åren haft en kraftig tillväxt är den som katalogiseras som krigshistoria. I litteraturarkivet ingår även medlems- och utbytesskrifter och ortshistoriker från både städerna och landskommunerna. Mappar med tidningsurklipp upptar några hyllmeter och de är ordnade geografiskt och kommunvis. Urklippen täcker tidsperioden 1950 - början av 1980-talet. Det handlar om urklipp som berör lokalhistoria och artiklar om släkt- och personhistoria. En speciell dokumentation är urklippen av dödsannonser. De är en viktig källa för släktforskarna. Dödsannonserna har klippts ur lokala tidningar sedan 1952 och de är de enda som samlas i urklippsverk ännu idag.

Det är under åren en hel del personer som fungerat som arkivarier och haft biblioteket på sitt ansvarsområde. Fru Selma Höglund började. Oscar From fortsatte och J.L. Birck hade uppdraget under verksamhetsåret 1957. Efter honom tog Waldemar Ekmark över och hade hjälp av Helena Lytz och Frans Lövdahl. 1968 skötte Stig Holm om arbetet tillsammans med Karolina Lassén, Siri Skog och Åke Aspnäs. Efter dem har följande personer haft hand om litteraturen: Bror Höglund, Alfred Dahl, Vera och Valter Nyman, Gunnar Österholm, Ragnar Löfqvist, Rurik Åkerholm, Kerstin Slotte, Jan Ehnvall, May Nyman, Margit Jakobsson och Lars Forsén.

Idag är Jan Ehnvall huvudansvarig för biblioteket. Han är bekymrad över att hyllorna nu är överfyllda. Vid varje nyförvärv måste något magasineras. Utrymmesbristen gör också att arbetet med att klassificera böckerna och materialet enligt bibliotekens system inte kan påbörjas. Det rent praktiska arbetet tar alla tillgängliga utrymmen och så kräver projektet någon lämplig person. Men det är Ehnvalls förhoppning att problemen skall kunna lösas inom en inte alltför avlägsen framtid.

Till inventarierna i biblioteket hör också en kopieringsapparat och en dator med olika databaser inmatade och en printer. En annan dator finns i filmrummet.

Medlemmar och hedersmedlemmar

När släktforskare sammankallade till möte för bildandet av en förening i Jakobstad med omnejd mötte 18 personer upp. Vid konstituerande mötet tecknade sig 30 personer som medlemmar i den nya föreningen.

Den första medlemsförteckningen innehåller 34 namn och redan 1953 är 54 namn noterade. 1955 fanns det 83 släktforskare på listorna och då föreningen jubilerade med 10 år var antalet uppe i 100 medlemmar. Vid en genomgång av medlemsförteckningarna kan man klart skönja en jämt stigande kurva med några få undantag. År 1982 visar medlemslistan 166 namn. Under hela 1980-talet visar medlemsförteckningen på ett allt större intresse för släktforskningen. Den gynnsamma utvecklingen vad beträffar medlemsrekryteringen kan förklaras av den kursverksamhet som pågick under denna tidsperiod. Intresset för kurser i släktforskning i samarbete med Arbetarinstitutet samlade stora skaror av nya forskare. För tio år sedan då släktforskarna passerade milstolpen 40 år var medlemsantalet upp i 282. Vid årsskiftet 2001 upptar medlemskartoteket 303 namn. Vid övergången till det nya millenniet 2001 hade medlemsantalet alltså passerat 300-strecket.

”Föreningen fick från första början god vind i seglen och den åtnjöt aktning och intresse i stad och bygd” konstaterar Frans Granroth i sin tillbakablick på de 40 åren 1952-92(Släkt och Bygd Nr 36). Under 1990-talet har trenden varit densamma - ett ökat intresse för sökande efter rötter. En faktor som påverkat den gynnsamma utvecklingen för släktforskarintresset kan vara den PR-verksamhet föreningen haft. I lokalpressen har det med jämna mellanrum gjorts rapporteringar och intervjuer om släktforskarföreningens verksamheter. Även andra media, radio och tv, har uppmärksammat nejdens forskare.

Enligt stadgarna kan föreningen till hedersmedlem kalla ”en person som genom sin verksamhet på ett synnerligen förtjänstfullt sätt befrämjat släkt- och bygdeforskningen.” Sin första hedersmedlem fick föreningen 1958 då lektor Hugo Lagström i Björneborg fick utnämningen som ett tack för ”ovärderlig hjälp till föreningen”. Samma år fick dåvarande viceordföranden Johan Strömsnäs utnämningen i samband med sin 70-årsdag. Paul Andersson, ordföranden genom tre decennier och allt i allo för släktforskarna i nejden, kallades till hedersmedlem på sin 60-årsdag 1963. Han blev föreningens hedersordförande 1983. Skolrådet Johan Ludvig Birck blev den fjärde hedersmedlemmen 1966 då han firade sin 80-årsdag. Övriga medlemmar som genom troget och intensivt arbete föreningen till fromma kallats till hedersmedlemmar är, Alfred Dahl, Ines Kass, Valdemar Lillqvist, Åke Aspnäs, Vera Nyman, Valter Nyman, Lena Nylund, Frans Granroth, Rurik Åkerholm och Ivar Lunabba.

Att studera medlemsförteckningarna är en intressant läsning. Personligen tyckte jag det var glädjande att se flere av stadens författare antecknade som medlemmar, börjande med Viktor Sund, Valter Ahlö, Ingolf Friman, Wava Stürmer. Bland de första medlemmarna i föreningen och i styrelsen var ovanligt många anställda vid Strengbergs tobaksfabrik. Detta gjorde att man ute i bygden började tala om en ny typ av tobakens biverkningar - släktforskning!

Forskning och dokumentation

När föreningen grundades var en av de viktigaste uppgifterna att skapa möjligheter till kartläggning av nejdens anfäder och även släkter runtom i landet och utlandet. Genom alla år har tyngdpunkten i fråga om verksamheten vilat på släktforskningen och uppgörandet av antavlor. Verksamhetsberättelserna talar sitt klara språk om den flit som under fem decennier rått i arkivutrymmena och vid läsapparaterna. Utan tvivel kan man säga att aktiviteten alltjämt är stor efter 50 år! I folkmun har släktforskarna med sin iver och sitt patos för släkt och utredningar profilerat sig som ”ett folk för sig”. Det är bara att konstatera att föreningen lyckats mycket väl i sin programförklaring om att främja intresset för släktforskningen och den del av det hembygdsvårdande arbetet det innefattar.

Månadsmöten

Allt sedan starten har styrelsen kallat till regelbundna månadsmöten från september till maj. Det första mötet hölls torsdagen den 15 januari 1953. Vid dessa tillfällen har man träffats för att diskutera sina privata forskningsresultat eller problem, men också för att lyssna på något föredrag över ett visst tema med anknytning till genealogi eller historia. Föredragshållarna har varit någon ur de egna leden eller någon särskilt inbjuden gäst. Den första inbjudna föredragshållaren var doktor Torvald Hohenthal från Kristinestad.

Släkt och Bygd

Några år efter det att föreningen bildats väcktes tanken på en egen publikation. Kontorschef Gösta Näse, en välkänd släktforskarprofil och hembygdsvän både i Karlebynejden och i vidare kretsar, kom med idén och de aktiva inom föreningen började planera. En egen tidning skulle vara ett forum för släktforskarna och samtidigt något av ett ansikte utåt för föreningen. Den skulle också ge en möjlighet för de enskilda forskarna att dela med sig åt andra av sina kunskaper och forskarrön. Den 14 maj 1957 i samband med ett månadsmöte på Svenska Gården utkom det första numret av Släkt och Bygd. Redaktionen höll en låg profil och kallar tidskriften ”Notisblad No 1 utgivet av Släktforskarföreningen i Jakobstad i maj 1957”.

Den första utgåvan av Släkt och Bygd omfattade 22 duplicerade sidor. Pärmen var ett tryckeriarbete med staden Jakobstads vapen som dekoration. Upplagan var blygsam men nya Släkt och Bygd kunde lätt framställas så länge stencilerna höll. Redaktörer för den första Släkt och Bygd var skolrådet J. L. Birck och kontoristen Hans Nyholm. Den sistnämnda skrev stencilerna och tidningen plockades ihop som talkoarbete. Hans Nyholm var under många år ansvarig redaktör. Det första numret av Släkt och Bygd kostade i dåtida pengar 100 mk och försäljningen sköttes av föreningsmedlemmarna

Ambitionerna var att ge ut Släkt och Bygd med två nummer per år. Så skedde en tid de första åren. Idag utkommer publikationen med ett nummer per år . De senaste åren har upplagan varierat mellan 300 - 400 exemplar. Pärmbilden, med staden Jakobstads vapen som en tydlig förankring för släktforskarföreningens hemort, behöll sitt utseende fram till 1987, då föreningen ändrade namn. Varje år görs nytryck av de årgångar som tar slut. Distributionen sköts via en redaktionskommitté och även Jakobstads Bokhandel har Släkt och Bygd i sitt lager. Åren 1962 och 1972 när föreningen firade 10 respektive 20 år gavs Släkt och Bygd ut i en tryckt upplaga. Ett särskilt jubileumsnummer utkom 1992 då föreningen hade verkat i 40 år.

Sedan det första exemplaret av Släkt och Bygd kom ut har det nu gått 45 år. Under de här åren, 1957-2002, har det getts ut sammanlagt 46 nummer av Släkt och Bygd. Åtskilliga är de arbetstimmar som artikelförfattarna och de ansvariga utgivarna lagt ner på arbetet med tidskriften. Det är en ansenlig mängd sidor med släkt- och forskarmaterial som finns dokumenterad. Skulle man binda in alla 46 originalutgåvorna skulle det bli en bok på ca. 3340 sidor!

Vad beträffar innehållet och arten av material som kommit i tryck utgör merparten släktutredningar och artiklar rörande genealogi. Talrika är också avskrifter av tingsprotokoll och gamla dokument med förtydliganden. En självklar ingrediens är medlemsinformation och notiser om föreningens verksamhet och referat från utfärder. Minnesrunorna över föreningens medlemmar som avlidit är en viktig dokumentation.

Hans Nyholm var under många år redaktör för Släkt och Bygd. Efter det att han slutat utsågs ingen ansvarig utan styrelsen tillsammans såg till att utgivningen kunde fortgå. I ett senare skede började man utse särskilda funktionärer med ansvar för olika verksamhetssektorer. Förutom redan nämnda i detta avsnitt har följande personer varit med i redaktionsarbetet: Paul Granholm, Åke Aspnäs, Vera Nyman, Ines Kass, Stefan Barkar, Börje Brandt, Evert With, Roy Sjöblom, Rauni Grönroos, Lars Mattson, Jan Ehnvall och Verna Peltola.

Upplagan av Släkt och Bygd har rört sig om ca. 300 exemplar de senaste åren. Föreningens hemsida på Internet är något som nuvarande rdaktören Verna Peltola uppskattar. Via den kommer det förfrågningar och beställningar av Släkt och Bygd från olika delar av landet och världen. Priset har styrelsen försökt hålla på en skälig nivå - men ökade kostnader för tryckning har gett vissa förhöjningar. År 2003 kostade Släkt och Bygd 10 euro. Författararvodet har ändå varit oförändrat under alla 45 åren - dvs. ett friexemplar!

Inför det nya millenniet beslöt även Jakobstadsnejdens Släkt- och Bygdeforskare att gå in den datoriserade tidsåldern. Utgåvan av Släkt och Bygd för år 2002 var genomgående framställd med datateknik. Både text, bildmaterial och vikning gjordes med dator. Den nya tekniken har varit kvalitetshöjande på alla vis utan att kostnaderna ökat. En detaljerad förteckning över innehållet i alla årgångar finns tillgänglig på Internet på föreningens hemsida
(www.genealogia.fi). För den som inte har tillgång till Internet finns materialet i tryck som en bilaga till jubileumsnumret 2002. Förteckningen är ett bra hjälpmedel för den som snabbt vill hitta källmaterial för sin forskning.

I nådens år 2002 rustade föreningen till fest igen. Milstolpen 50 år var nådd och huvudfesten firades på Jugendsalen. Genealogiska Samfundet höll sin konferens i staden tillsammans med Jakobstadsnejdens släktforskare 7-9 september. Allt var upplagt för en minnesvärd högtid då även staden Jakobstad firade sina 350 år.

Projektverksamhet

Gravvårdsinskrifternas avskrift

Redan 1953 påbörjades ett omfattande arbete som kan kallas ett projekt även om det begreppet inte var känt vid den tidpunkten. Föreningens ledning fann det angeläget att skriva av gravvårdsinskrifterna. Först i turen var Jakobstads gamla begravningsplats. Två år senare, 1955, var detta arbete klart. Pedersöre begravningsplats var i tur 1962. Då började i samarbete med Pedersöre Hembygdssällskap uppteckningar av gravvårdsinskrifterna där. Arbetet kunde slutföras 1964. Året därpå upprättar man ett namnregister över dessa inskrifterna - totalt 2200 vårdar.

Övriga avskrifter

Det är otaliga timmar som föreningens medlemmar arbetat med avskrivningar av viktiga dokument som de velat få tillgängliga för forskningen. För att nämna några kan noteras arbetet med att skriva av tingsnotiser från K.V. Åkerholms samlingar för åren 1719 - 1809 gällande hemman i Esse, Larsmo, Pedersöre och Purmo. 1959 hade föreningen lånat filmer som de ansåg det viktigt att ha tillgängligt i arkivet. Så började arbetet med att skriva av dessa filmer som innehöll roteringslängder för tiden 1618 - 1670.

Projektet Ines Kass

Ines Kass var föreningens mångåriga sekreterare och något av en släktforskarnas Grand Old Lady. Hon avled 1994 och hennes arvingar donerar ett omfattande och värdefullt material till föreningen. Avskrifter av tingsprotokoll och andra längder på ca 32.000 sidor! Föreningen har nu tagit hand om Ines Kass efterlämnade dokument och gjort dem tillgängliga. De finns mikrofilmade och register över korten är klara. Ett projekt som sträckt sig över tiden 1996 - 2001. I projektet har 17 personer varit med från föreningen för att kunna genomföra arbetet.

HisKi- projektet

Genealogiska Samfundet har ansvar för projektet HisKi som är ett landsomfattande talkoarbete. Det har som mål att få alla landets församlingars kyrkböcker inmatade på en databas och på så sätt bli tillgängligt på Internet. Även här är föreningen med och satsar sina resurser släktforskningen till fromma. Jan Ehnvall är handledare och kontaktman. För detta arbete har föreningen kunnat anlita personer som ”inmatare” som varit avlönade via arbetsmarknadsstöd.

Andra projekt

Jan Ehnvall har gett av sina kunskaper och sin tid då han under 1995-96 en tid var föreningens kontaktman i projektet ”Registreringen av samtliga i Jakobstad födda, vigda och döda”. Föreningen bistod med personella resurser medan det ekonomiska ansvaret var lagt på ”Suomen Suku- ja kansallinen projekti”. Då finansieringen inte kunde ordnas avbröts projektet 1996.

Den utåtriktade verksamheten innefattar samarbete och utbyte med andra släkt- och bygdeforskarföreningar. De livliga kontakterna kan avläsas i de många utfärder som gjorts och svarsbesöken. Förutom samarbete med grannsocknarna Karleby, Terjärv, Nykarleby, Oravais och Vasa har det med åren utvecklat sig ett kontaktnät med en större geografisk spridning. Helsingfors släktforskare har etablerat kontakter liksom släktforskare i Åbo och Västra Nyland. Ett givande utbyte med de finskspråkiga föreningarna har också växt fram. Uleåborg, Seinäjoki och Sjönejdens inlandskommuner har besökt föreningen och vice-versa.
Kontakter har etablerats till Sverige, främst Västerbotten och självklart har Amerika figurerat i samarbetet, bl.a. via kontakten med mormonerna i Utah och via emigrationsforskningen.

Styrelsen 2002-2003 har fotograferat sig inför 50-årsfesten.
Sittande fr. vänster Bengt Berg, Roy Sjöblom, Verna Peltola.
Stående fr. vänster Peter Sundfors, Kristina Toiviainen, Ralf Slotte och Kerstin Norrbäck-Slotte.
(från bilden saknas Sven-Erik Wiik)